Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
särskildt brotten emot rådseden vidkommer, är det att
märkas, att det icke ens blef fråga om lydelsen af den ed, de
anklagade riksråden verkligen svurit, utan man åberopade
emot dem rådseden i Landslagen. Det påstods, att de i
stället for att styrka konungen att hålla sin ed mot riket,
tvertom bevekt honom att i många stycken handla
deremot, — således ett åsidosättande af just detta andra
moment i rådseden, som redan Gustaf I derifrån uteslutit.
Kegenterne hade velat inskränka rådets myndighet genom
borttagande af dess uppgift att kontrollera konungen; nu,
då det faktum förelåg, att konungen förklarats kronan
förlustig, lades det riksråden till last, att hafva underlåtit
sagde kontroll. — Om detta var en anomali, så skönjes
deri tillika en politisk nemesis: de anklagade riksråden
hade åstundat, att ej blott bringa till giltighet hvad
rådsedens andra moment förut ansetts innebära, men
isynnerhet att draga deraf de konseqvenser, som på
Kalmareunionens tider stadgat rådets makt. Nu tolkades detta
lagrum för dem ur synpunkten af folkets intressen. Mot
bart, som dylik förseelse emot konung eller råd. — Men tvifvelaktigt är,
huruvida här ett sådant högmålsbrott förelåg, som ofvansagde kapp.
Hogm. B. omförmäla. Ty hvem var, fore Sigismunds afsättning, rikets
rätte herre, den faktiskt regerande riksföreståndaren eller den lagligen
krönte och hyllade konungen, mot hvilken ännu ingen, icke ens hertigen
uppsagt tro och ed? — Man ser, det är den politiska situationen och
uppfattningen af denna, hvaraf bedömandet af species facti blir beroende.
Det har händt i alla tider, att de, som dömts för politiska brott, desto
snarare fått karakteren af politiska martyrer, ju mera domen genom
ytterlig stränghet liknat sig till politisk förföljelse. Så har äfven i
förevarande fall egt rum. Och dertill torde hafva bidragit, dels att
hertigen i åtalet inblandade de personliga oförrätter, han af de anklagade
ansåg sig hafva lidit, dels att vid tidpunkten for rättegången
Sigismund redan var från den svenska thronen afsatt, och således
ständer-domstolen kunde anses à priori intagen emot alla dem, som gjort sak
med honom.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
