- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
116

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

var konung, endast riksföreståndare, till ständerna
öfverlemnat att namngifva de personer, som de ville hafva i
rådet, men ständerna bådo honom sjelf utse dem. Han
utnämnde då tolf i riksdagsbeslutet uppgifna riksråd, med
hvilka ständerna förklarade sig väl tillfreds; liksom ock
med de sex tillika utsedde hofråd. Af de tolf riksråden
förordnades de fem främste till riksdrots, riksmarsk,
riksamiral, rikskansler och riksskattmästare4). I afseende å
dessa riksembeten, som senare erhöllo en så framstående
betydelse inom riksstyrelsen, torde vi få erinra, att drotsen
(eller drotseten, såsom han länge kallades) och marsken
redan i 14:de seklet voro riksembetsmän, samt att dessa
funktionärer sedan dess vanligen förekommit, och alltid
tillika varit riksråd. Kanslersembetet, äldre än de
nyssnämnda, var dock ej jembördigt med dem, förrän Gustaf I
1538 utnämnde en öfverste- eller rikskansler; dock
lemnade han embetet obesatt under senare delen af sin
regering. Af Erik XIV upptogs ånyo rikskanslers
värdigheten. Men amiral och skattmästare förklarades först nu,
1602, för riksembeten5).

4) Hos Stiernman I, p. 536, finnes på detta ställe en lucka.
Beslutet läses fullständigt i Bilagorna till Wervings a. a. — I sjelfva verket
blefvo vid riksdagen blott fyra af riksembetsmännen utnämnde,
nemligen Mauritz Lejonhufvud drots, Svante Bjelke kansler, Axel Ryning
amiral och Seved Ribbing skattmästare. Hertigen hade föreslagit Anders
Lennartson till riksmarsk, men lärer hafva afstått derifrån på adelns
uppmaning, och i stället, men först efter riksdagen, utsett Magnus Brahe
till denna plats. — Se äfven Sh. Rosenhane, afhandl. om de fem höga
riksembetena.

5) Jfr. Rosenhane a. a. — I Kalmare stadgar af 1587, hvilka,
såsom vi sett, aldrig blefvo en verklighet, hade ock en riksamiral
föreslagits. Och i det från samma källa utgångna förslag till regeringsform,
som hos Stiernman I, p. 411 ff. är upptaget såsom Sigismunds försäkran
till ständerna, förklaras drots, marsk och amiral för de höga
riksembetena, jemte det öfverstekansler och riksskattmästare omtalas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free