- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
123

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

mit till en brytning, så att konungens män utträdt derur.
Sålunda förklaras tillkomsten af tvenne olika lagforslag,
det ena, hvilket sedan efter ledamoten Thure Jakobsson
Rosengren fått namnet det Rosengrenska, affattadt i
aristokratisk anda, det andra uppgjordt under konungens
särskilda inseende20).

Vi anföra ur det förra eller Rosengrenska förslaget

o o

de stadganden angående riksrådet, som utvisa förslagets
politiska syftning. De återfinnas förnämligast i 7 kap.
Kg. B. Man fäster sig först dervid, att riksråden skulle
utses bland rde bästa och förståndigaste i riket vara kunna,
som till det kallet kunna tjenliga vara." Var det af
förbiseende, som valet ej inskränktes till ridderskapet och
adeln? Eller ansåg man adelsmännen så sjelfskrifvet vara
de bästa och förståndigaste, att deras sjelfskrifvenhet till
rådsembetet ej behöfde i lagen stipuleras? Endera var
väl fallet; ty att medgifva rådsvärdighetens utsträckande
till ofrälse personer, hade på denna tid varit en
anakronism. — Till Landslagens föreskrift, att riksråden skola
konungen det råda, som de veta gagneligt vara, tillägges:
oansedt att. de af konungen rådfrågade vara eller ej.
Sedan andra momentet i Landslagens rådsed fullständigt
återgifvits, heter det: "Hvad som hans gode män och råd
konungen råda, det riket hans och honom sjelf nyttigt och
gagneligt vara kan, det eger lian följa och lyda och eljest
intet företaga af enskildt råd, utan det med samteliga
riksens råd berådslaget och beslutet är, och hvad de i saken
råda, det eger konungen utan misshag höra och efterkomma,
som sagdt är21).

2°) Jfr Posse, Svenska lagstiftningens historia, p. 21 ff. och
Nordströms företal till anf. Lagförslag i Carl den 9:des tid p. VIII ff. samt
Schlyters företal till Christ. LL. p. LXXXVIII.

2») Lagförslag i Carl 9ries tid, p. 277.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free