Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
seende derpå, att rådet derjemte kunde hafva andra
funktioner. Att lagstiftningen och vissa andra frågor här
gjordes beroende af både rådets och ständernas bifall, kunna
vi derföre icke betrakta såsom en utsträckning af den
myndighet, rådet såsom sådant tillkom, utan såsom ett
fastställande af representationens i sin helhet, riksdagens,
befogenhet. En annan sak är den ofvan anmärkta
bestäm-ningen, att konungen behöfde rådets bifall for att
sammankalla riksdag; detta var en utvidgning af rådets makt
såsom konselj och bör derföre, enligt vår mening, icke
sammanblandas med den rådet tillerkända delaktighet i
representationen, som endast utgjorde en bekräftelse af
sekler-gammal praxis34).
Vid anförda förhållande hade det legat nära tillhands,
att af dessa riksdagens begge huvudbeståndsdelar skulle
utbildat sig ett tvåkammarsystem, sålunda att riksrådet
utgjort ett öfverhus eller en första kammare och ständerna i
sin helhet den andra kammaren. Att så icke blef fallet,
berodde mindre på de skilda ståndens afskiljning från
hvarandra, än på den ställning rådet efterhand kom att
intaga till regeringen. Dock torde det förtjena
undersökas, huruvida riksrådets uteslutande från
representationen verkligen egde rum redan uuder Gustaf Adolfs
regering, såsom det vanligen blifvit påstådt.
Riksdagsordningen af 1617 ger ännu icke anledning
härtill. Att åt riksrådet anvisades platser i rikssalen
närmast konungen och arffurstarne och skildt från de fyra
34) Vår uppfattning skiljer sig häri från Naumanns framställning;
se hans Svenska statsforfattingens historiska utveckling (1864) I, p. 196,
som är likalydande med Inledningen till Sveriges grundlagar (1862) p.
CVI och Sveriges statsforfattningsrätt (1844) I, p. 138. — Vi anmärka
i förbigående, att det synes oss mindre exakt, då der såsom bevis på
tillämpningen af en författning af 1611 åberopas rådsprotokollen, ehuru
inga sådana tillkommit fore år 1626.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
