Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
trycket ministeriella ärenden, såsom rättast torde vara, till
bemärkelsen af diplomatiska underhandlingar och hvad
dermed eger sammanhang, så är det naturligt, att dessa icke
kunde komma till riksdagens handläggning, helst
konungens ifrågavarande förbindelse ej heller gaf anledning
dertill. Deremot vidblef konungen de förra tiders praxis, att
i ministeriella ärenden, om man så vill kalla dem,
vanligen inhemta riksrådets betänkande, om han ock sjelf, med
biträde af rikskanslern, höll det diplomatiska afgörandets
trådar i sin hand48).
Vid öfvergången till betraktandet af riksrådets öfriga
funktioner böra vi anföra innehållet af den ed, som rådet
aflade vid konungens kröning 1617. Förutom hvad ofta
åberopade VIII kap. L. L. upptager, lofvade rådet här:
att vara konungen huld och trogen med tjenst och
särdeles vid härfärd med konungen värja rike och land; att
styrka all allmoge, soöi af ålder varit och än är
skattskyldig, att de konungen alla årliga och laga utskylder gifva
och utgöra skola med god vilja utan all tredska, och dem
flytta och föra efter konungens vilja och deras egen rätt;
att mot fattiga och mot rika i hela Sverige i alla laga
domar följa all rätt och aldrig vrångt säga emot samvete och
lag, och aldrig lag vrida eller vränga49).
Sistanförda moment, som tydligen syftar på
domare-värf och hade haft sin motsvarighet redan i Örebro eden
1540, var så mycket mera motiveradt, som riksrådets
förhållande till lagskipningen, på hvilket vi nu skola kasta
en återblick, genom hofrättens inrättande förlorat sin förra
karakter af tillfällighet.
Enligt L.L. tillkom riksrådet i sin helhet icke någon
lagskipande myndighet. I X kap. Tgm. B. stadgas, att
«) Jfr. Cronholm III, p. 122 f. och 413 f.
*9) Stiernman I, p. 727 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
