Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt skott på gammal stam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kunglig id. 7
kas händer han endast var ett mjukt vax, ville ej släppa
utsikten att återeröfra Sverige.
Polen under Sigismund var den katolska maktens
yttersta högra flygel, och härifrån skulle Sverige angripas.
Dess krafter voro visserligen medtagna af stora krig med
grannarna i öster och söder, med ryssarna och turkarna,
dock ännu ej på långt när uttömda. Den dagen kunde
äfven komma då det katolska Tyskland skulle räcka det
en hjälpsam hand, och den dagen kom.
På Gustaf Adolfs eldiga själ gjorde allt detta det
starkaste intryck, främst dock fäderneslandets fara. Den
var föremålet för hans tidigaste tankar, och i hans största
lifsgärning intog omsorgen om dess trygghet och storhet
ännu främsta rummet: för den fick allt annat vika.
I dessa tankar och föresatser mognade ynglingen
tidigt till man. Af gossårens vanliga sysselsättningar och
nöjen kände han föga mer än de allvarliga studierna och
den manliga idrotten. Fäkta, rida, simma, tåla strapatser
lärde han tidigt, Hans undervisning i regeringskonst var
af det mest praktiska slag. Fadern tog honom ofta med
sig på sina vidsträckta resor rundt omkring i landet, en
gång äfven till Finland, och det vinter som sommar,
stundom i den bistraste januariköld och i öppen släde.
Det var ej Karls sed att under sina resor taga in på
stormansgårdarna. Plötsligt, utan att någon hade den
minsta aning därom, stod han på kyrkbacken eller i
sockenstugan, talade med allmogen om ortens angelägenheter och
åhörde dess besvär. Karl ville se allt med egna ögon, och
det lärde äfven tidigt sonen. Som fadern, var han
personligen väl känd af allmogen i alla landsändar, och
största delen af den tid de ständiga krigen tilläto honom
vistas hemma tillbragte han på resor ute i landet.
Hufvudstaden såg honom sällan, och då endast på några
veckor i sänder. Hans vänsälla, rättrådiga väsen tillvann
honom folkets hjärtan i lika grad som faderns omutliga
rättvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
