- Project Runeberg -  Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne /
38

(1894) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den annalkande stormen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 Den annalkande stormen.

de protestantiska, hvilka å sin sida slutit sig samman till
ett motförbund, kalladt Unionen, med kurfursten Fredrik
af Pfalz i spetsen.

Vi erinra nu endast i förbigående våra läsare, att
Tyskland vid den tid hvarom nu är fråga var deladt i
ett långt större antal själfständiga, större och mindre, stater
än nu. De buro namnen kurfurstendömen, furstendömen,
ärkehertigdömen, hertigdömen, landgrefskap, markgrefskap,
grefskap, ärkebiskops-, biskops- och abbotsstift samt fria
städer eller riksstäder. Konung fanns blott en: konungen
af Böhmen, tillika vanligen tysk kejsare. Romersk konung
var endast en titel som bars af kejsarens närmaste
arfvinge.

Öfver alla dessa furstar och städer, med ett
gemensamt namn kallade riksständerna, stod nu kejsaren, som
valdes af de sju kurfurstarna och numera efter regeln togs
ur det Habsburgska huset, af hvilket en annan gren
regerade i Spanien. Han var tillika Tysklands mäktigaste
furste, ty utom kejsarvärdigheten var han ärkehertig af
Österrike, konung af Böhmen, Mähren och Ungern, hertig
af Schlesien. Han ägde sammankalla ständerna till
riksdagar, med dem rådslå om rikets gemensamma
angelägenheter och när yttre eller inre fara hotade uppbåda dess
stridskrafter mot fienden. Hans makt var i vanliga fall
mycket inskränkt af de stora riksfurstarna och den
försäkran han vid sitt val måst gifva; men var han en
kraftfull man, kunde han med den styrka hans arfländer gåfvo
honom och ett klokt begagnande af trdsomständigheterna
utöfva ett afgörande inflytande och bli farlig för
riksständernas själfständighet.

En sådan kejsare hade Karl V varit, och en sådan
var äfven den furste som vid denna tid bar kejsarkronan,
den redan nämnde Ferdinand II. Uppfostrad i jesuitiska
grundsatser, var han en oförsonlig fiende till
protestantismen och allt fritt tänkande. Vi ha sett, hur han redan
före sin tronbestigning genom de grymmaste förföljelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g2a300/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free