- Project Runeberg -  Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne /
48

(1894) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur vapnet smiddes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 Hur vapnet smiddes.

mognat inom honom, och det är dem han nu vill
förverkliga.

Svenska härens inrättning hade hittills varit tämligen
lös. Någon fast indelning i regementen fanns icke,
beväp-ningen var tung och mindre kraftig, stridsordningen ovig
och ej lämpad för hastiga rörelser, förplägningen dålig och
oregelbunden, krigstukten slapp och vården om de sjuka
och sårade så godt som ingen.

Allt detta ändrades nu med ett slag af Gustaf Adolf,
och en fast ordning infördes i de minsta delar af
härväsendet. Han skref själf med egen hand de Krigsartiklar som
sedan länge blefvo gällande för svenska hären och ett
mönster för andra lands krigslagstiftning. Där inskärptes den
strängaste manstukt i fiendeland ej mindre än i det egna.
All plundring och alla våldsamheter mot invånarna
straffades obevekligt. Så blef en gång en ryttarafdelning som i
Brandenburg tillät sig att plundra ett skolhus utan
förbarmande nedskjuten.

Hvar den svenska hären under Gustaf Adolfs egen
tid tågade fram visste folket, att det i den hade, ej en
fiende, utan en beskyddare. Däremot förbjödos de gamla
grymma straffen mot förbrytare: döden, men utan tortyr,
var straffet för hvarje svårare brott, och dit hörde i främsta
rummet röfvande, skändande och brännande på
kroaternas vis.

Trots de stränga straffen, föreföllo dock, i synnerhet
bland de värfvade utländska trupperna, någon gång grofva
oordningar och våldsgärningar. Gustaf Adolf gjorde befälet
ansvarigt därför och utfärdade en gång i den mest
upprörda sinnesstämning en ljungande dagorder, ett
»adhorta-torium», till officerarna.

»Med hvar dag,» skrifver han där, »får jag mottaga
allt flere klagomål öfver, att fräckheten bland krigsfolket,
i synnerhet ryttarna, blifvit så stor, att hela landet är fullt
af rof, plundring och allehanda våldsamheter, att
salvagar-derna (polisen) ofredas, kyrkor och skolor spolieras, kvinn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g2a300/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free