Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Altmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Wilhelm. 81
sig att i Altmark detta samma år 1629 ingå på ett
sexårigt stillestånd.
Ett godt tecken var redan, att de polska ombuden
vid underhandlingarnas början gåfvo Gustaf Adolf
konungatiteln, hvilken de vid alla föregående vapenhvilor ihärdigt
nekat honom. Efter en oändlighet af formaliteter och
rangstrider kom man slutligen till saken och blef här
mycket lättare ense.
Sverige, bestämdes det, skulle behålla Livland, men af
sina eröfringar i Västpreussen endast Elbing och
Braunsberg med landet kring Weichselmynningarna. Kurland
skulle äfven återlämnas åt dess hertig. Däremot fick det
behålla ej blott Pillau och Memel, utan äfven den rika
inkomstkällan de preussiska. sjötullarna. Kurfursten af
Brandenburg fick som ersättning för Pillau Marienburg.
Den olycklige Georg Wilhelm hade under hela kriget
spelat en bedröflig roll. Rädd att stöta sig med
någondera parten, kunde han på länge ej fatta något beslut.
Slutligen bemannande sig, tog han dock, på sin af
kejsaren besoldade rådgifvare, jesuitvännen Schwarzenbergs
till-skyndelse, för en gång ett beslut, men detta det
olyckligaste af alla. Då Gustaf Adolf, på hans förnyade
fordran att återfå Pillau, upprepade sin vägran, skickade han
1627 en här af 5,000 man att förena sig med den polska.
Men sådan var stämningen bland trupperna så väl som
bland folket, att de vid första tillfälle som erbjöd sig med
vapen, packning och allt gingo öfver till svenskarna. Gustaf
Adolf tog dock hänsyn till sin svågers förtviflade läge och
beviljade honom neutralitet.
Denne Georg Wilhelm var fader till den kloke och
kraftfulle Fredrik Wilhelm, »den store kurfursten», samt
stamfader till Fredrik den store och de preussiska
konungarna i våra dagar.
Af alla de medlande makterna hade ingen med större
ifver än Frankrike arbetat att få slut på kriget mellan
Polen och Sverige. Det var dock visserligen ej af större
Gustaf II Adolf. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
