Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommendanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 Kommendanten.
utsugen af de kejserlige. Han måste därför öppna sig
förbindelser på längre håll. För detta ändamål uppförde han
en kedja af skansar och verk dels öster ut från Tullskansen,
dels i söder utmed Elbe. Det var liksom två utsträckta
armar hvarmed han sökte draga till sig förnödenheter från
det rika, af kriget ännu oberörda Kursachsen. Men de hade
ännu ett annat syfte. De skulle underlätta och stödja
marschen för hans från någondera af dessa sidor
anryc-kande konung, hvars ankomst senast på vårsidan han med
visshet och förtröstan motsåg. Det sydligaste starka verket
utmed Elbe på vägen till Wittenberg kallade han också
Magdeburgs undsättning (Magdeburger Succurs); det längst
i öster framskjutna gaf han utmanande namnet Trutz
fappen-heim. Hela västra sidan af staden omgafs dessutom med
en gördel af spridda verk. Falkenberg var en mästare i
befästningskonst: han hade ej förgäfves gått i Gustaf
Adolfs skola.
Det motstånd den döda stenen förmådde gifva hade
han sålunda i rikt mått hopat i och omkrig Magdeburg.
Men ingen visste bättre än han, att denna stengördel utan
tappra män som försvarade den var gagnlös. Han riktade
därför alla sina bemödanden på att utbilda krigsdugligheten
hos den lilla skara på knappt 3,000 man han hade till sitt
förfogande. Det var ej längre, som för åttio år sedan,
Magdeburgs egna borgare, utan reguliera trupper som
ad-ministratorn värfvat. Med dem skulle han nu försvara den
stora staden med alla dess verk mot den snart väntade
Tillys 25,000 man starka här. Han tappade dock ej modet,
sökte ingifva sina underbefälhafvare och krigsfolket något
af sin egen oförskräckta, beslutsamma anda, värfvade nytt
folk så långt hans medel sträckte sig och hoppades först
och sist på undsättning från Gustaf Adolf.
Det var dock ej endast faran utifrån han hade att
bekämpa. I staden själf hade han ett mäktigt parti emot
sig, bestående dels af ärelystna män, som med förbittring
sågo sig trängda i skuggan af främlingen, dels af missnöjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
