- Project Runeberg -  Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne /
180

(1894) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter segern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180 Efter segern.

Östersjön och Havel. Nu gällde det att äfven utföra den
andra delen af hans stora plan: den protestantiska sakens
återställande och tryggande i hela Tyskland, det södra så
väl som det norra.

Krigsskådeplatsen hade hittills varit inskränkt till
trakterna kring nedre och mellersta Oder och Elbe: nu ville
han öfver den breda bergmur som Thuringerwald reser
mellan norra och södra Tyskland tränga ned till de
härliga trakterna kring floderna Main, Rhein och Donau, då
kallade Franken och Schwaben, där undertryckta och
förtrampade trosförvanter väntade på en räddande hand.

Ej så litet förlägen öfver den bedröfliga roll han och
hans armé spelat i slaget, hade Johan Georg hittills ej låtit
se sig. Nu skref Gustaf Adolf ett vänligt bref till honom,
tackade honom för det han tillstyrkt batalj och inbjöd
honom till ett möte för öfverläggning om hvad nu skulle
företagas. Kurfursten kom, ännu litet orolig, men lugnades
af Gustaf Adolf. Och nu beslöts, att de båda arméerna
skulle skiljas åt, den sachsiska rycka in i Schlesien, lägga
under sig detta land samt genom Mähren marschera mot
Wien, medan Gustaf Adolf skulle fördrifva de kejserlige
från Schwaben och Franken.

Johan Georg skulle nog helst velat åtaga sig det
senare värfvet, för att med de protestantiska furstarna och
städerna i Sydtyskland söka bilda sitt nya tredje parti,
oberoende af både den svenske konungen och kejsaren.
Men Gustaf Adolf, som genomskådat hans afsikt, stod fast
vid sitt beslut att taga detta värf på sin andel. Han
vågade ej heller lämna kurfursten ensam med Tilly, som
snart skulle för andra gången gjort processen kort med
den kurfurstliga hären.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g2a300/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free