- Project Runeberg -  Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne /
186

(1894) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Frankenland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 7 Frankenland.

inre borggården. I språngmarsch kommo de andra
kompanierna efter, och efter dem Ramsays skottar och Blå
regementet under Winckel, som Gustaf Adolf skickat till
understöd. Efter en kort, men blodig strid måste
besättningen gifva sig. Klockan fem på morgonen hade anfallet
börjat, och klockan half sju var allt öfver och den starka
fästningen i svenskarnas händer.

Omätligt var det byte som här gjordes. Man hade
så väl från den kringliggande landsbygden som från staden
dit sammanfört sitt dyrbaraste bohag, i tanke att det där
skulle vara i fullkomligt säkert förvar. Man fann där
sålunda rika förråd af alla slags förnödenheter, en hel
skattkammare af guld, silfver och andra dyrbarheter, samt
biskopens hela rustkammare med några tusen rustningar,
musköter, sablar, värjor och en mängd präktiga kanoner, en
myckenhet ammunition, spannmål och de yppersta"viner, ty
biskop Frans var en kännare i den vägen. »Med ett ord,»
säger en samtida flygskrift, »allt hvad en konung kan
behöfva för sin hof hållning anträffades i detta slott».

Men biskopen förstod sig ej blott på bordets njutningar:
han var äfven en älskare af lärd idrott och hade samlat
en af de största och dyrbaraste bokskatter Tyskland då
kunde uppvisa. Gustaf Adolfs fältöfverstar hade väl i
allmänhet ej mycket sinne för ett sådant byte, men Gustaf
Adolf själf hade det så mycket mer. Han tänkte strax på
sitt kära Upsala, och lät oförtöfvadt nedpacka och under
säker betäckning nedskicka till kusten så väl det
biskopliga biblioteket med dess dyrbara handskrifter som det
wiirzburgska jesuitkollegiets rika samling af sällsynta
böcker. Ty säga hvad man vill om jesuiterna för öfrigt, men
ett vaket öga hade de för lärdom - blott forskningen höll
sig inom en viss gräns.

I Wurzburg och kringliggande rika bygd fingo nu
trupperna gå i kvarter och hvila ut efter den sista månadens
ansträngningar på slagfältet och under marschen öfver Thii-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g2a300/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free