Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Rhein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Vid Rhein.
oordning hade tagit öfverhand bland hans gamla trupper,
och dessa hade smittat de nya. Krigstuktens band voro
i fara att upplösas, och flera af de regementen som blifvit
slagna vid Breitenfeld voro farligare för sitt eget befäl än
för fienden. Ej underligt därför, att den gamle generalen
med sådana trupper ej vågade inlåta sig i strid med sin
fruktade motståndare. Sedan Gustaf Adolf en natt
öfver-rumplat och sprängt hans avantgarde, alldeles som vid
Burgstall, bröt han därför hastigt upp från Main i riktning
mot söder, kvarlämnande svaga besättningar i Mainstäderna.
Men där tänkte Gustaf Adolf ej lämna dem i ostörd
rö. Han ville hafva hela Main till dess utlopp i Rhein i
sitt våld, för att däraf skapa sig en lika stark
försvarsställning som Havellinien en gång varit. Där låg vid floden
Aschaffenburg med den mainziske kurfurstens sommarslott,
det fasta Hanau, den stora och mäktiga riksstaden
Frankfurt med sin fästning Sachsenhausen, där låg framför allt
vid själfva ändpunkten det starka Mainz, residens för den
mäktigaste af Prästgatans andliga furstar, ärkebiskopen och
kurfursten af Mainz. För att äga stödjepunkter under sin
marsch, sände han öfverstlöjtnant Hubald med Blå
regementet mot Hanau och Lennart Torstensson med några
hundra man mot fästet Rothenfels. Båda gåfvo sig efter
ett kort motstånd.
Nu var svenska härens rastetid slut, och uppbrottsorder
gåfvos. Sina återstående dagar i Wurzburg använde Gustaf
Adolf till att lägga sista handen vid ordnandet af sitt nya
hertigdömes styrelse och belöna officerare och anhängare.
Axel Lilje, som ledt stormen på Marienberg, fick i
belöning de rika klostren Marienberghausen och
Wechters-winkel. Andra officerare erhöllo de tre kartusianklostren
Astheirn, Ilmbach och Tiichelhausen. Åt grefven af Solms,
fursten af Hohenlohe, grefvarna af Hanau och Erbach
gåfvos andra kloster och riddarstift. Staden Schweinfurt, som
först af alla de frankiska städerna frivilligt öfvergått på
Gustaf Adolfs sida, belönades med utvidgning på de an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
