- Project Runeberg -  Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne /
201

(1894) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Rhein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustafsborg. 201

slagen båtbrygga och inkvarterades i staden och närmaste
trakten. En del stannade dock i Castel, och en fast
skeppsbrygga förenade snart de båda städerna. Själf uppslog
Gustaf Adolf sitt högkvarter i det kurfurstliga palatset, en
gammal byggnad i medeltidsstil högst uppe på kullen med
en härlig utsikt öfver Rhein och Rheingau. Här beslöt
han taga sitt residens öfver vintern.

Staden Mainz måste betala en brandskatt af 160,000
riksdaler och dess rika prästerskap lika mycket. Jesuiterna,
som i Mainz hade ett af sina förnämsta kollegier, skulle
betala hälften af summan. Då de förklarade sig ej kunna
komma ut därmed, befalldes de lämna staden. Gustaf
Adolf såg alltid i dessa ordensbröder sin tros argaste
fiender och tålde dem ej gärna i sin närhet, då han på goda
skäl misstänkte, att de vore spioner åt fienden och i mörkret
smidde planer till hans fördärf.

För ärkestiftet Mainz, liksom förut för Wurzburg,
insattes en särskild landsregering. Till öfverståthållare öfver
hela stiftet utnämnde konungen riksrådet Johan Sparre.
Man befann sig i ett land där befolkningen var afgjordt
katolsk. I- den instruktion han gaf Sparre lade honom Gustaf
Adolf därför särskildt på hjärtat att ej på minsta sätt störa
katolikerna i deras religionsöfning, utan visa deras präster
fördragsamhet och taga dem i sitt skydd, så länge de
för-hölle sig laglydigt och ej stämplade med fienden emot
honom.

Gustaf Adolf, ha vi sagt, ville göra Mainz till
stödjepunkt för sitt fälttåg i södra Tyskland. Han satte därför
nu sina ingeniörer i verksamhet, förbättrade och tillbyggde
Mainz’ gamla fästningsverk, samt uppförde nya och
tidsenligare, hvarigenom det fullkomligt tryggades både från
flod- och landsidan. Som nyckel till Maindalen uppförde
han tillika vid Mains mynning på dess södra strand ett
starkt fäste, som han gaf namnet Gustafsborg. Mainz’
befästningar ha sedan dess undergått många genomgripande
förändringar, senast i våra dagar, men ännu i dag behåller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g2a300/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free