Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Bekännelsens stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den historiska salen. 257
Denna liflighet i handel och vandel, i yrke och konst,
hade äfven medfört en stegrad rörelse på det andliga
området. Här i Augsburg, vid stora stråkvägen mellan Italien
och Nordtyskland, hade båd.0 ländernas tankeströmmar
mötts. Italiensk bildning och förfining härskade i de stora
köpmanshusen, och reformationens läror slogo genast rot
i Augsburg: af dess talrika befolkning var inorn kort den
allra största delen luthersk.
Vid reformationen fäste sig ock några af stadens
största minnen. Här i Augsburg uppehöll sig gärna kejsar
Karl V, liksom många af hans företrädare, och hit kallade
han mer än en gång sitt rikes ständer att möta sig. Han
bodde då alltid i det gamla biskopspalatset vid Frohnhof i
stadens öfre del. Och här, i en af palatsets salar, var det
äfven han den 25 juni 1530 af de protestantiska furstarna
mottog den märkvärdiga handling som efter staden fått
namnet Augsburgska bekännelsen och ännu i dag utgör
den lutherska kyrkans förnämsta bekännelseskrift. På Gustaf
Adolfs tid hade denna minnesrika sal ännu sitt gamla
utseende, men senare katolska biskopar ha, för att efter bästa
förmåga utplåna minnet af händelsen, låtit igenmura den.
På en annan riksdag i Augsburg, femton år därefter,
var det också som den stolte kejsaren måste bifalla alla de
lutherska protestanternas fordringar: den stora, ehuru genom
de reformertes uteslutande ofullständiga religionsfreden är
daterad Augsburg den 26 september 1555.
Men hade Augsburg tidigt omfattat reformationens
läror, träffades det äfven tidigt af den jesuitiska
reaktionens bakslag. Restitutionsediktet tillämpades här förr än
i någon annan stad. Och när den svenska armén den 8
april närmade sig staden voro de evangeliske, ehuru det
ojämförligt största antalet af invånarna, uteslutna från all
andel i sin stads styrelse, hela makten lagd i det katolska
fåtalets händer, jesuiterna mästare öfver staden och en
bayersk besättning inlagd på slottet, för att hålla
protestanterna i tygel.
Gustaf II Adolf. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
