Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur Gustaf Adolf hämnades Magdeburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 Hur Gustaf Adolf hämnades Mageburg.
Här hade, vid underrättelsen om svenskarnas
annalkande, ett allmänt uppbrott ägt rum af kurfurstliga
ämbetsmän, hofmän och jesuiter. I staden rådde den yttersta
förskräckelse. Nu skulle den länge sparade hämnden
utbryta och Munchen få umgälda Magdeburgs öde. Man
skref om två dagar den 10 maj, årsdagen af Elbestadens
intagande, och den dagen hade säkerligen af den svenske
konungen blifvit utsedd till en vedergällningens dag. Man
utgöt sin ovilja öfver kurfursten, som sökt sin egen räddning
bakom arméns led, men lämnat sin hufvudstad i sticket.
I svenska högkvarteret visade sig ännu en gång franska
sändebudet Saint-Etienne. Han kom, på uppdrag af
kurfursten, för att bedja om försköning för hans hufvudstad.
Gustaf Adolf låtsade äfven nu en stark vrede. Han
ville ej höra talas om försköning. Lyssnade väl Tilly till
böner om försköning när det gällde Magdeburg ? Hvad
där skett ville han nu hämnas. Öga för öga, tand för
tand!
»Och hvarför,» frågade han, »ha ej stadens rätta
målsmän, dess styrelse, kommit till mig? Jag väntade dem
för åtta dagar sedan i Moosburg, och jag har väntat
dem här.»
Saint-Etienne skickade nu ett ilbud till Munchen med
uppmaning till magistraten att genast sända några af sina
medlemmar till Freising. Den efterkom efter någon
tvekan uppmaningen och sände till högkvarteret en deputation,
bestående af borgmästaren Fredrik von Ligsalz och de
båda patricierna Ferdinand von Barth och Paul von
Parstorffer. De begärde och erhöllo löfte om försköning
för staden. Men en dryg brandskatt måste den och de
många rika klostren betala. Som säkerhet för dess
ordentliga utgörande skulle staden ställa fyrtiofyra af sina mest
ansedda män som gisslan.
Då bröt Gustaf Adolf upp med trupperna mot
hufvudstaden och stod den 8 maj utanför dess murar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
