Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillbaka öfver Thüringerwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 Tillbaka öfver Thuringerwald.
afbrutit sina underhandlingar med honom, hade på grund
häraf med en frigifven kejserlig officer sändt en hälsning
till hertigen, att han, nu som alltid, vore beredd att
underhandla, och bedt honom utsätta tid och plats för
fredsverket. Han ville sända sin rikskansler som fullmäktig dit,
ja, örn hertigen så önskade, själf i ett personligt möte med
honom förhandla om saken.
Men detta var före striden den 24 augusti.
Wallenstein hade nu blifvit mindre ifrig för fred. Han svarade
därför, att han ej ägde ensam besluta om saken, utan måste
hänskjuta den till kejsaren. Detta var i det hela endast
ett svepskäl, ty Friedland hade, som vi sett, skaffat sig
mycket vidsträckta fullmakter äfven i det hänseendet. Han
inberättade väl till kejsaren den svenske konungens anbud,
men antydde tillika, att det ej brådskade med svaret, och
i Wien gjorde man sig ej heller brådtom därmed. Det
kom först två månader därefter, och då var sakernas
ställning en helt annan.
Mer pröfvande dagar än dessa fjorton som gått sedan
vi sist sågo honom i bivuaken vid Dombach har Gustaf
Adolf ej upplefvat. Nurnbergarna ha redligt hållit sitt löfte
att efter yttersta förmåga förse hären med lifsmedel: de ha
satt sig själfva på förknappning för att infria det. Stora
vagnslaster med bröd ha dagligen afgått till lägret. Deras
förtroende till Gustaf Adolf var obegränsadt, och de hade
på hans begäran lånat honom två tunnor guld att betala
det utländska krigsfolket med, ty hans tillgångar voro nu
i det närmaste uttömda.
Men hungern och dess följeslagare pesten ha gripit
omkring sig i deras egen stad, och de stora förråd de en
gång haft i sina magasin äro nu i det närmaste förtärda.
De dagliga fororna till lägret minskas därför i storlek och
upphöra slutligen alldeles.
Den närmaste trakten på fyra å fem mils afstånd är
helt och hållet utsugen och ger ej mer föda vare sig åt
ryttaren eller hans häst. Soldaterna se ej en brödkaka of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
