Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som föregått hans revolutioner 1772 och 1789,
ägde i många fall en märkbar likhet med
den ställning, hvaruti han såg Frankrike.
Revulutionen var i sin grund ett krig mot
privilegierna, men ej mot konungamakten.
Gustafs beslut att ingripa i denna vidt
utseende brytning tyckes således mindre
varit föranledt af yttre politiska skäl, än af en
inre verkande böjelse, som man ogerna
fördömer hos en man, som känner sig äga kraft
pch kallelse till stora företag.
Hvad Catharina i sjelfva verket tänkte,
då hon uppmanade Konungen att bemäktiga
sig händelserna i Frankrike och lofvade att
deruti understödja honom, har varit
föremål för olika gissningar. Huruvida hon dervid
varit ledd af en oegennyttig öfvertygelse eller
af en bakslug statskonst, kan vara likgiltigt;
nog af, hon lemnade sitt löfte att med
trupper bistå Konungen i det företag han var
sinnad att utföra till Ludvig XVI:s,
Frankrikes och den monarkiska principens
räddning. Gustaf sjelf ansåg denna sak vara alla
krönta hufvudens, och hans plan var att
tillvägabringa ett allmänt väpnadt förbund mot
revplutionen, och att erhålla högsta
ledningen deraf. Det är ganska säkert, att första
idén till en europeisk liga mot de nya
grundsatserna utgick utur Gustafs hufvud, ehuru
han var öfvertygad att revolutionen då redan
gått för långt, att kunna hejdas eller
återföras. Men han ansåg en transaktion mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
