Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidpunkten nalkades, dS äktenskapet skulle
fullbordas. Både konungens och drottningens misshag dermed
hade helre ökat än minskat sig, och de gjorde allt för
att hindra det. Gustaf sjelf tvekade ännu i sista
ögonblicket; men han ansåg detta giftermål utgöra hela
folkets önskan, samt uppoffrade sig sjelf och sin egen
motvilja för den allmänna meningen. I September månad
år 1766 reste han till Helsingborg, för att de{ möta
sin brud. Han tecknar henne sålunda: ”hon ser bra ut,
utan att vara vacker, är mycket väl växt, presenterar
sig med värdighet, är något för artig för hennes rang,
men högst blyg, och mer än som passar ett
fruntimmer af stånd. Hon är sjelfva godheten, stilla och
mild, och, för att döma af hennes bref, saknar hon ej
qvickhet, ehuru hennes ytterliga blyghet hindrar benne
att visa det i konservationen. Med ett ord, jag tror
mig i henne hafva fått en hustru, som passar
mig. Hon har skönhet nog att vara behaglig, ej nog
att förvrida hufvudet på mig.”
Bilägret firades i Stockholm den 4 Nov. 1766. —
”Den gamla drottningens köld, för att ej säga mera,
gjorde prinsessans ställning vid hofvet från början
oangenäm. Kronprinsens egen i detta afseende emellan sin
mor och sin gemål var lika grannlaga, som obehaglig.
Han sökte sätta sig öfver detta obehag; men tvånget
aflägsnade honom från begge. Han beklagade sig, i
sina bref, öfver sin mors vedervilja och öfver allt det
9qvaller, som derigenom förorsakades inom begge hof-
ven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
