Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Stordaad.
Middag. . . Munnvikerne hans tok til aa vrida
seg og skjelva.
— »Jæ tænker vi gaar hjem tel a Mor lell,
jæ!« sagde Johannemor med stort Tiltak, men
so livlegt ho kunde, for aa kveikja den vesle
Stakkaren upp. —
»Ja vi faar vel dæ da!x skreik Hansemann.
Han saag »Dampen<, han kjende Mat-Teven..
kunde ikkje tvinga Graaten, storgreet, stridgreet;
men labbad i Vegen so fort han kunde, so Sy-
steri ikkje skulde sjaa det. Sinnad var han og.
Systeri gjekk eit Stykke etter. Ho kunde
ikkje helder tvinga Graaten. Men det var ikkje
verdt, at ’n Hans saag slikt.
> "E7$ str
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
