Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Älvsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fienden hade å sin sida uppfunnit stormbocken eller murbräckan, men
för att hindra dennas framförande anlades framför muren en bred och
djup grav med murad ytterkant och långsluttande uppför mot fältet, så
att fotfolk och rytteri lätt kunde göra utfall.
Murarnes ökade otillgänglighet genom gravens anläggning föranledde
de anfallande att begagna höga trätorn, som framfördes på rullar, och
vilkas övre våningar besattes med skyttar. Dessa drevo försvararne från
muren, för att därigenom skydda belägringsarbetena. För att lättare undgå
dessa anfall anlades sedermera under murarne och i tornen välvda rum,
där skjutmaskinerna stodo skyddade och varifrån genom skottgluggar
sköts och kastades utåt fältet.
Portarne voro på den tiden de egentliga anfallspunkterna och förstärktes
därför med å ömse sidor anlagda torn, eller ock drogs porten långt
tillbaka, så att fienden måste gå fram genom en trång och i flera riktningar
beskjuten gata, innan han nådde porten. Även anlades framför denna
ett tredje torn, eller ock ett utspringande verk i form av en halvmåne.
Under medeltiden genomgick fästet skiftande öden. På 1360-talet
kom det i danske kung Waldemars händer och i slutet av 1370-talet blev
det förpantat till en dansk frälseman Jacob Mus, vilken jämväl nämnes
som slottets fogde. En mera bekant utländsk hövitsman på Älvsborg var
emellertid Hans Kröpelin, vilken residerade där från 1409 och vilken
under sin hövitsmannatid såväl här som senare på Stockholms slott utmärkte
sig för stor rättrådighet och humanitet.
Efter Kröpelin fördes befälet av tyske väpnaren Mathias von Kalen
och det var under hans tid folkhjälten Engelbrekt på sitt andra tåg rensade
landet från danske tyranner och fogdar och under sitt segertåg söderut
lade jämväl Älvsborg under svenskt välde. Detta var 1436. Älvsborgs
kommendant ville naturligtvis inte utan vidare på Engelbrekts uppfordran
överlämna slottet, men kapitulerade slutligen på vissa villkor, bl. a. att han
skulle få kvarbo på stället.
“Matties fan Kalen i hiertesorgh
antwardade ta op Eluesborgh“,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
