- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
34

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röda Sten och glasbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kunde kustsergeanterna Erlandsson, Hallvardsson, Wessberg, Sahlberg
m. fl. ännu berätta om de gångna tiderna, skulle de bekräfta historierna
om bedrifterna härute. Huru de än här, än där i irrgångarna vid Röda
sten lågo och lurade om nätterna och modigt och oförväget lockade
lurendrejarna i fällan.

På tal om krogarna vid Röda sten må det anmärkas, att de inte voro
tunnsådda. Här gingo sjömännens första och sista fyrkar, sedan de landat;
här bytte krögarna till sig de levnadslustiga neptunisönernas klockor och
kavajer mot den kära nektarn; här omsatte tjuvarna sina fångster mot
dryckjom och klingande valutor; här funno lurendrejarna förträffliga
gömställen för smuggelgodset i vretar och källare. Här var det rackarliv och
bärsärkagång, när brännvinet och svartsjukan eldat upp sinnena.

Så som ordningsmakten var funtad den tiden, för låt oss säga hundra
år sedan, hade packet föga att frukta från polisens sida. Ty Majornas
polismän vågade sig knappast dit. Men det fanns en inne i staden som
vågade, en men en jätte. Det var polisfiskalen Greiffe, mannen med det
varma hjärtat och de starka nävarna.

Ännu kan man höra talas om, huru han, i förlitan på sin oerhörda
styrka, vågade sig in i detta getingbo, och huru han, ofta förklädd,
spanade ut banditernas hemligheter och infångade dem, han speciellt ville
åt. Det var också han som på en av Röda stens krogar fick upp spåret
på några ogärningsmän, vilka en gång på 1820-talet begått ett så
våldsamt sjörövarstreck, att hela landet upprördes därav.

Jag skall i korthet berätta därom.

I maj månad 1823 funno några fiskare från Hönö ett mindre fartyg,
som strandat vid Fotö. Fartyget var manlöst, men alla segel tillsatta och
rodret surrat. Storluckan var uppbruten och lasten rubbad.

Fartyget — en dansk slup från Fanö — bergades och saken höll på
att falla i glömska. Men snart började det gå underliga rykten i
skärgården och dessa rörde sig om fiskare och drängar från Vrångö och
Styrsö, vilka till salu utbjudit sagogryn, rom, ox- och fårhudar m. m.,
vars åtkomst ej kunde förklaras.

Kronobetjäningen blandade sig i saken, men det blev intet åtgjort,
förr än polisfiskalen Greiffe i Göteborg fått den om händer. Till hans
öron hade kommit, att en båtsman Johannes Andersson Flatås från Nya
Varvet på en krog vid Röda sten i Majorna pantsatt ett byxsäcksur av
silver med petschaft, vars åtkomst han ej kunde förklara. Häktad och
pressad till det yttersta kunde han emellertid ej förmås att bekänna, men
Greiffe, som misstänkte att detta stod i samband med de mystiska
historierna i skärgården, satte in all sin kraft för att bringa reda i saken.
Detta ingripande hade till påföljd att flera skärgårdsbor — änkan Johanna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free