- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
41

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carnegiska bruken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landsteg han i Göteborg året 1807. Det är ganska troligt att Lorent
redan vid landstigningen insett betydelsen av Älvsborgs gamla
fästningsområde, ty samma år inropade han glasbruken på auktion och gav sig i
färd med att göra upp köpebrev till området. Sedan Bagge och hans
hustru sålt sin rätt till vissa tomter, förvärvade Lorent, genom tid efter
annan skeende upplåtelser, besittningsrätten till lägenheterna Pollux,
Glasbruket, Gamla slottet, Nylösefäste, Trekanten, Färgudden, Femkanten och
Dammen, alla lydande under Älvsborgs Kungsladugård.

Sedan han i november 1808 erhållit k. m:ts tillstånd att i bolag med
en från England till Göteborg inflyttad fabriksidkare J. C. Schultz anlägga
ett sockerraffinaderi samt ett bryggeri för ättika och cider och på samma
gång förmått en svåger, John Nonnen, och några syskon att i detta
företag lägga ned sin förmögenhet, slopades de gamla byggnaderna och nya
uppfördes för sockerbrukets räkning. Dessa fullbordades 1810.
Sockerbruksrörelsen tog fart, men Lorent var icke nöjd med detta allenast. Han
beslöt att vid sidan om sockerraffinaderiet brygga porter.

Denna populära svarta dryck är, som vi veta, av engelskt ursprung
och har i mer än två sekler ingått i levnadsvanorna i världsstaden vid
Themsen. Där hade den med ett slag blivit populär och ryktet om den
svarta drycken fördes över till Kontinenten av sjömän och andra resenärer.

Hos oss blev portern känd redan på 1700-talet, förmodligen genom
härvarande engelsmäns påverkan importerad av göteborgske traktörer.
Åtminstone serverades den på Tods värdshus i Majorna till sex shilling
pr glas. Och snart var den ganska allmän både hos traktörerna och i
familjerna, framför allt de engelska. Längre fram, i början av 1800-talet,
kostade en helbutelj tre daler eller ungefär femtio öre.

Sitt namn hade drycken fått efter de engelska bärarna (porters), vilka
flitigast nyttjade den.

Förmodligen var det den stora porterfrekvensen på krogarna vid Klippan,
som ingav Lorent idén om porterbruket. Alltnog: med känd energi gick
han till verket. Porterbruket kunde börja 1813 och snart var fältet
öppnat för göteborgsportern från Klippan, vilken i över ett sekel bevarat sin
berömmelse.

För bruksrörelsen hade Lorent infört en del nyheter — bl. a. försökte
han med ångdrift — och arbetare hade han införskrivit från England,
närmast med hänsyn till porterbryggeriet, men som de voro ohanterligare
och bråkigare än de svenska, sände han hem dem igen.

Lorents anläggningar på Älvsborgs slottsområde väckte stort uppseende.
Den livlige och intelligente bruksägaren spelade också en betydande roll
i samhället, där han stod på god fot med de styrande och i hög grad
åtnjöt landshövdingen von Rosens förtroende. Han ansågs för att vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free