- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
54

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullar och tullnärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


TULLAR OCH TULLNÄRER.



KLIPPANS TULLSTATION, vilken bär på traditioner ända från det gamla fästets tid, ger anledning till att orda något om tullväsendet i forna dagar. Tullen har urgammal rot i såväl språk som samhällsskick, och begreppet är oskiljaktigt från världssamfärdseln och varuutbytet
folken emellan. Redan i de nordiska sagorna för ett tusen år sedan talas det om tullar, och troligt är att de gamla tidernas fribytarliv till lands och vatten framkallat dessa tvångsgärder på köpmän och köpenskap, vilka ännu i annan form och av andra grunder kvarstå under det hävdvunna namnet.

Från osäkerhetstillståndet på de allmänna samfärdselvägarne på land och vatten härrörde utan tvivel de avgifter, som utkrävdes för rättigheten att fritt passera de fästningar, som anlagts vid trånga farleder. Tänka vi oss en krämarskuta i de gamla tiderna segla Nordre älv uppåt, med den gamla köpstaden Lödöse som mål — strax hejdades hon vid Bohus slott, där tull krävdes. Och givetvis försvårades sjöfarten betydligt genom dessa gälder, vilka tidtals voro ganska dryga. Därtill kom “pålagälden", som upptogs efter hanseatiskt föredöme för rättigheten att lägga till vid den
omkring köpstaden uppförda pålbryggan, där varorna skulle avlastas.

Dessa tullumgälder användes i allmänhet till fästenas och deras besättningars underhåll, men så småningom utvecklades ett helt system av dylika pålagor, vilka blevo ett ypperligt beskattningsmedel icke blott för att höja
statsinkomsterna, utan även för att ordna handeln och höja näringarna. Så fingo så tidigt som under Magnus Eriksons tid alla köpmän, som förde specerier in i landet, betala tull.

Nyanlagda städer fingo ibland åtnjuta tullfrihet eller tullnedsättning, och av dessa favoriserades särskilt det av Gustaf II Adolf grundlagda Göteborg. Men helt förskonades icke staden från tullumgälder.

Redan 1622, eller vid samma tidpunkt ungefär som staden erhållit sina privilegier, hade kronan upprättat “lilla landtullen“, varigenom alla “ätliga, slitliga och förnötliga varor“, eller, enligt ett modärnare språkbruk, mat och kläder, vid införseln till städerna belades med en viss avgift. För den skull uppfördes tullbommar vid stadsportarne. Vid sidan om denna tull existerade “stora sjötullen" för alla från utlandet inkommande eller till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free