- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
57

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullar och tullnärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig livsförnödenheter. Som föreståndare för accisen nämndes i stadens första år en Jacob Kinnaird och som inspektör för gränstullen skotten Henrik Sinclair med en hel stab av tullnärer och strandridare.

Vid samma tid bestreds tolagsförvaltningen vid stora sjötullen av Henrik Schipping, biträdd av tullskrivare, brokikare och besökare samt fyra soldater av Älvsborgs garnison. Nyckeln till bommen förvarades av en av stadens presidenter.

*



Tullvisitering skedde, sedan tullen i Göteborg trätt i full verksamhet, vid älvmynningen nedanför Älvsborgs fästning, men förmodligen gällde denna endast större fartyg, som på grund av älvens ringa djup icke kunde taga sig upp till staden. Mindre fartyg gingo upp till Stora bommens
tullhus.

Brokikarne och vägarne av det gods, som tullbehandlades, bildade ett skrå — det bekanta packhuslaget —, vilket, om jag ej minnes fel, fick sin första officiella sanktion år 1687, då dess av regeringen erkända taxa upprättades.

Lanttullen utarrenderades ofta, medan stora sjötullen förvaltades direkt av kronan. År 1718 utarrenderades emellertid jämväl sjötullen, och 1726 beslöt regeringen att utarrendera båda tullarne, land- och sjötullen, jämte accisen på en hand, men fyrtio år därefter övertog kronan åter ledningen av tullväsendet.

Det måtte varit besvärligt för staten att handhava denna gren av finansen, ty efter tio år kom tullen åter på arrende och under de följande åren växlade ledningen ännu ett par gånger mellan kronan och arrendatorerna.

Under frihetstiden och sedermera under Gustaf III:s och Gustaf IV Adolfs regeringar lågo arrendena i händerna på för detta ändamål stiftade bolag, vilka till statskassan erlade en överenskommen arrendesumma i ett för allt, men däremot uppburo alla inkomster utan redovisningsskyldighet. Att vinsten skulle bliva betydlig är helt naturligt.

S:ta Birgittas kapell.
S:ta Birgittas kapell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free