- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
59

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullar och tullnärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men de, som skulle mutas, voro så talrika, att själva överdriften av korruptionen skapade en motvikt mot densamma. Missnöjet hade emellertid 1809 blivit så allmänt över lanttullarnes prejerier, att ständerna beslöto
avskaffandet av dessa tullar. Ehuru åtgärden mottogs med allmänt bifall, medförde den dock en annan olägenhet: att den enda ännu i någon mån återhållande kontrollen emot lurendrejerierna upphörde.

Också försämrades alla förhållanden efter 1809, i synnerhet som kontinentalsystemet gav större fart åt lurendrejerierna. 1812 upphörde äntligen tullarrendena och i stället inrättades en generaltulldirektion, såsom kollegial överstyrelse, men detta hjälpte icke. Allt fortfor på det gamla viset och blev snarare värre.

Tryckta handlingar från åren 1818, 1819 och 1820 ha lagt i dagen, till vilken höjd lurendrejeri- och korruptionssystemet var drivet. Något liknande
har knappast någon annan stat i Europa att uppvisa. Vatten utfördes såsom vin, efter föregivande taget från nederlagen. Fartyg gingo tomma från svenska kusten till Danmark, intogo där last av spanmål, förskaffade
sig tullbevis, att spanmålen var svensk, och undsluppo på denna grund tullavgifter. Varje handlande med betydligare rörelse uppgjorde ackord med någon tullkammare, inom vars distrikt han fick lossa huru mycket varor som helst, varå han erhöll förpassning. Detta förhemligades så litet, att man öppet korresponderade därom. Och det gick så långt att
tullförvaltarna bjödo under varandra.

Sålunda finnes det ett brev från den tiden, skrivet av en tullförvaltare i Skåne till en av de största handlandena i Stockholm, i vilket han erbjuder sig att inom sitt distrikt låta införa huru mycket varor som helst emot den måttliga avgiften av 250 riksdaler banko för år.

Alla dessa missbruk voro allmänt kända och missnöjet så högljutt, att 1823 års ständer beslöto avskaffandet av generaltulldirektionen. Förvaltningen av tullväsendet lades på samma gång i en mans hand.

Under denna tid erhöll Sverige sin första frihamn. Men erfarenheten av densamma blev inte uppbygglig, om ock lärorik. Sorgligt ryktbar blev den därför, att frihamnen blev medelpunkten för det värsta lurendrejeriet i slutet på 1700-talet.

Den akt, som den 15 augusti 1775 öppnade frihamnen i Marstrand, eller Porto franco som den kallades, tillförsäkrade fri religionsutövning för alla slags utländingar — och därav begagnade sig naturligtvis judarne i
stor utsträckning. Vidare befriades innevånarne från personliga utskylder och bevillningar. Och slutligen förklarades staden som fristad, där alla som flytt ur Sverige för gäld eller brott, vilka icke å liv och ära gingo, skulle få slå sig ned utan fara för sig själva och sin egendom. Det antogs på goda grunder att det mest var utländingar och avskum, som skyndat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free