Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Blåsut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BLÅSUT.
NEDANFÖR HUSET, där Wetterlind härjade, går en liten gränd,
gammal i begynnelsen, men ny i fortsättningen. Den heter
Kustgatan eller Nya Kustgatan och förbinder trakten med Majornas
huvudgata. Den har samma typ som Roddare- och Seglaregatorna, vilka
fingo sina namn 1905.
Vägen till Majberget går genom Gråbergsgatans ändpunkt över Blåsut.
Detta är ett för trakten högst karakteristiskt namn på en lägenhet, vilken
fordom kallades Sjustjärnan och vilken bildar gränsen mellan Gråberget
och Majberget.
Från dessa höjder bjudes ögat ett lika härligt som storslaget panorama,
särskilt överväldigande i sommarens dagar, när himmel och vatten blåna,
solen dalar i väster och det flammar som av röda eldar i de många
fönstren på höjderna. Nedanför ligger den yttre hamnen med en skog
av master, bolmande rökpelare, mörka lastdragarskrov, småbåtar som ila
härs och tvärs, passagerareångare i alla regnbågens färger, vilka glida
upp och ned för floden. Här får man ett starkt intryck av stadens brusande
liv, en koncentrerad och färgrik ögonblicksbild. Hit tränga ljuden i ett
virrvarr från de båda älvstränderna, där hammarslagens dån på varven,
ångvinscharnas rassel och skorstenarnas rökpanascher vittna om trägen
och rastlös id.
Denna tavla var ju mera poesifylld fordomdags, då segelskutorna
behärskade haven. Vilken härlig anblick gåvo inte de stolta tremastarna,
när de, med vita dukar spända mellan smäckra rår, för en lekande västan
gledo upp för strömmen, eller när de för en god östanbris gingo till havs.
Inga svarta moln från bolmande vidunder fördärvade tavlan eller dolde
silhuetterna, som djärva skeppsresningar tecknade mot den blåa horisonten.
Det var säkert dessa tavlor, som väckte pojkarnes lust för sjön och
sjömansyrket. Och om denna lust i våra dagars Göteborg är, som jag
tror, något dämpad, beror det kanske på att tavlorna från hamnen inte
längre liva fantasien och inbillningskraften på samma sätt eller i samma
grad som förr. Det är ju också betecknande, att när man nu för tiden
rustar ut skolskepp, så tar man inte en ångbåt, utan en segelskuta. Lusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0087.html
