- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
100

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majbergshus och trädgårdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glaskulan blixtrande från sin piedestal, när solen sken, och ett stycke
därifrån stod solvisaren, vilken säkrare än det stora skåpuret inomhus visade
tidens gång. Runt omkring höjde sig de nätta blomsterrabatterna,
omgivna av stora gula och skära snäckor. Husets herre hade fört dem hem
från främmande länder för att ha dem till prydnader. De voro underligt
formade och hade lika underliga egenskaper. Lade man örat till
snäckornas springor och lyssnade noga, kunde man från dem höra bruset av ett
avlägset hav.

Rabatterna pryddes av sommarens rikaste flora. Där doftade åbrodd
och reseda, där prunkade ringblommor, tusenskönor och vallmo, balsaminer,
pelargonier och förgätmigej. Där fanns alla den gamla tidens blomster
på modet — solrosor, kejsarkronor, löjtnantshjärtan, gyllenlack och
svärdsliljor — vilka numera äro föga uppskattade. Längre bort, mera i
skymundan, växte hälsoörterna — lavendeln, malörten, krusmyntan, salvian och
andra. I trädgårdens utkant låg brunnen, väl överbyggd. Den var en
klenod, isynnerhet om vattnet var gott, och att ha egen brunn var ett
kännetecken, bland andra, på välmåga och självständighet.

För övrigt omväxlade prydnadsträd med fruktträd. Där blommade
syrener och hagtorn i kapp med körsbärs- och äppelträd. Ofta omslöts
trädgården av en välklippt häck. Det hela var en verklig idyll, full av
stämning och poesi, paradisisk, snart sagt, i försommartider, när
äpple- och körsbärsblomstrens lätta fjun flögo för vinden som fjärilar och
fåglarna sjöngo i klarblå rymder.

Trädgården var också familjens ögonsten. Där ansades blomstren och
sköttes köksväxterna, som skulle skördas för vinterbehovet. Där höllos
kafferep i bersåerna eller i det lilla lusthuset, vilket, som jag tidigare
påpekat, var en av trädgårdens förnämsta prydnader. Där firades
sommarhögtiderna och familjens bemärkelsedagar, om de samanföllo med årets
fagraste tid. Var det riktigt högtidligt, bjöds storfrämmande från staden,
de förnäma redarna, dem kaptenen tjänade, och deras familjer. Antogs
inbjudningen, var det en stor ära för kaptenens hus. Då framtogs det
bästa ostindiska porslinet, de tyngsta silverkannorna och de grannaste
glasen. Då hälsades de höga gästerna med salut från någon gammal
kanon, som uppställts på bergsplatån ovanför, då restes äreportar, då
hurrades det och sjöngs. Då pärlade portugisern i remmarne;
rostockerölet skummade i stånkorna och téet doftade i det sirliga
genomskinliga porslinet.

Jag har som en lämplig illustration till slika högtider avbildat en
tavla ur teaterstycket “I ostindiska kompaniets dagar“, vilken för miljöns
skull — motivet är från Majberget — och för tidsfärgen kan ha sitt
intresse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free