- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
139

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var det lika illa igen. Staden begärde då 1747 att få upptaga
revierspenningar för segelrännans uppränsning, vilket beviljades. Dessa utgingo
från och med året därpå med 8 öre silvermynt pr läst av svenska fartyg
och 16 öre av utländska.

Vad denna hamnens inskränkning betydde torde ligga i öppen dag.
Handeln berodde av sjöfarten, och då fartygen måste ankra utanför Majorna,
blev detta samhälle ganska snart ett slags emporium för Göteborgs
storhandel och alldeles avgjort en centralhärd för sjöfarten på utrikes ort och
kusterna och bibehöll denna sin ställning i omkring två sekler.

Det var också här ute som stadens första skeppsvarv anlades. Gamla
varvet leder nämligen sina anor från de första åren efter stadens
grundläggning och byggde, sedan Göteborgseskadern fått sin station härute,
redan 1650 örlogsskepp för rikets flotta.

På 1700-talet var det förnämligast det större godset, som fann sina
upplag härute: spannmål, salt, tran och tjära, salt sill och annan beredd
fisk etc. Senare, på 1800-talet, när göteborgsintresset slog sig på
Norrlands skogar, uppstod den ena brädgården efter den andra på södra
älvstranden, från Masthugget ända ut till Klippan, och det blev ett liv och
en rörelse i trähandeln och sjöfarten, som brakte in storartade rikedomar
i metropolen vid Västerhavet.

Sin största betydelse fick Majorna i och med Ostindiska kompaniets
upprättande och 1700-talets sillfiske. Det förstnämndas skepp utrustades
nämligen vid kompaniets hamnplats Klippan, liksom genom sillfisket
framkallades den mängd salterier och lastbryggor, pålvirken och småhamnar,
som ännu för några år sedan funnos på älvstränderna.

Innan älven mellan nuvarande Skeppsbron och Älvsborgsfjorden blivit
ett revier i stor stil, innan industrien lagt beslag på stränderna upprullades
hamnbilderna annorlunda än nu. Då såg man Kvillens vattenfåra, som
silverblank slingrade sig bortåt Ramberget, gröna ängar, vita björkhagar
och röda väderkvarnar.

Längre upp åt staden till gingo lastbryggorna vid stränderna långt ut
i vattnet. Ovanför skönjdes trädgårdarna med de blå och gröna och vita
lusthusen, miniatyrhus, lustiga till fasonen.

Detta på södra älvstranden.

På den norra gingo vassarna långt ut i älven och där levde
vattenfåglarna sitt fria, ostörda liv. Uppe på ängarna sågos betande kor, såsom
ännu någon gång vid Krokäng.

Nu äro masthamnarna och kanalerna, som skuro in i älvstranden, fyllda.

De mossbelupna magasinen, röda och gråa om vartannat, vilka bildade
en så pittoresk bakgrund till älvens rörliga panorama, försvunno med
brädgårdarnas trästaplar, många av de krokiga gränderna med de underliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free