- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
142

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphörde därmed. Hemförarebåtarne voro något mindre; deras vanliga
antal var 14. Enligt privilegierna måste allt köpmansgods till eller från
fartygen transporteras med hemförarna, varjämte det stadgades, att ingen
som icke var borgare i Göteborg eller vid staden hade sitt ämbete och
tjänst fick vara delägare i sådan båt. Var och en annan, som genom
köp, arv eller annat laga fång däri erhöll någon del, måste taga lösen
efter mätismannaord, antingen av gillets ledamöter, eller andra. Tillika
betraktades de såsom fast egendom, i vilken inteckningar kunde tagas.

En viss taxa för transporten av varorna fastställdes av magistraten den
19 november 1823, så att skrårättigheten i detta fall blev begränsad.
Instruktion för gillet trycktes 1841 och ett nytt reglemente fastställdes den
7 maj 1861.

Vidare fanns ett Roddargille, tillkommet 1670, med uppgift att forsla
både varor och passagerare. För en resa med roddargillets båtar exempelvis
från staden till Kalvsund betalades 1 riksdaler, till Styrsö 40 öre silvermynt,
till Stigberget 3 öre d:o och till Lindholmen 3 öre d:o. Om man nu
erinrar sig att 1 öre silvermynt motsvarade cirka 8 öre i vårt mynt och att
det på 1670-talet gick 52 öre på en riksdaler, kan man lätt räkna ut den
tidens passagerareavgifter på älven.

Året 1820 ordnade man trafik till Lindholmen med numrerade båtar.
Så småningom utvecklades denna trafik ända utom älvmynningen och för
båtturerna bestämdes vissa taxor. Så erlade man för en färd från Stora
Bommen till Varvet Viken och Gamla varvet 16 sk. banco för en och
24 sk. för två personer, under det en färd från Bommen till Klippan kostade
24 sk. eller 48 öre. Senare, när de första ångbåtarne började
uppenbara sig i Göteborgs hamn, upprätthöll ångslupen “J. A. Wadman“ från
år 1837 trafiken mellan Stora Bommen och Klippan, anlöpande olika
platser i Majorna. Men trafiken pågick endast onsdagar och lördagar.
Vidare fick Göteborg en ångbåt, Göta älv, vilken 1833 inköpts från
Skottland och under ett tjugotal år trafikerade älven upp till Lerjeholm och en
tid skärgården.

Göta älv beskrives som ett mycket originellt fartyg. Det drevs med
hjul, liksom alla den tidens ångbåtar, pannorna lågo på däck och
stenkolen på en däröver byggd altan, där även rorgängaren hade sin plats.
När det gick hördes dess pustande långa vägar.

På 1830-40-talen trafikerades älven även av större träbåtar, försedda
å ömse sidor med skovelhjul, vilka vevades av fyra i nationaldräkt klädda
dalkullor och vilka avgingo under sommarmånaderna varje hel timme från
Klippan till Stora Bommen nedanför Residenset.

De dåliga hamnförhållandena, det ringa djupet i älven, som till och med
i 1800-talets början hindrade fartygen att gå ut från Gamla varvet, samt de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free