Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under kontinentalsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En stor del av denna rörelse var förlagd till skärgården, till de bästa
hamnarna, såsom Vargö håla och Fotö sund m. fl., och i Kattegat kryssade
emellanåt en engelsk eskader, som höll ögonen på sjöfarten och —
svenskarne. Det var inte gott för myndigheterna att hålla balansen i den
tvetydiga politik, som Kontinentalsystemet framkallat. Att hålla efter alla
lurendrejare gick väl någorlunda för sig, men mera bekymmersamt var det
att lotsa sig fram uti det skeva och falska förhållandet till England samt att
tåla alla Frankrikes oförrätter.
De båda fientliga stormakterna hade naturligtvis under denna kritiska
period sina särskilda representanter i Göteborg, vilka misstänksamt
bevakade varandra. Den franske konsuln härstädes, Ranchoup, var sålunda
en vaken och verksam man, fullt underkunnig om vad som försiggick,
och Englands minister i Sverige, Thorntorn, gjorde täta resor till rikets
andra stad. För övrigt höll engelska amiralitetet en särskild prisagent här.
På grund av den franske konsulns rapporter fordrade Napoleon att
fransk tullbetjäning skulle anställas i Göteborg för att hindra smyghandeln,
och svenske ministern i London, Rehausen, höll i sin ordning
landshövdingen greve von Rosen varm. Den sistnämnde hade för övrigt 1810
genom hemliga underhandlingar med den engelske amiralen James Saumarez
åstadkommit ett slags vänskapsförhållande med England under ytan av
ett låtsat krig.
Särdeles målande för tillståndet i Göteborg vid denna tid är ett
manuskript i Göteborgs stadsbibliotek, efterlämnat av hamburgaren Johan Jacob
von Holten, som erhöll burskap i Göteborg 1795 och dog 1841 på Marieholm
i Gamlestaden.
J. J. von Holten skriver:
“Kontinentalsystemet hade vi att tacka för att denna nedbrända staden
så hastigt som en ny Phoenix uppstod ur ruinerna och förskönades med
praktfulla stenpalatser, ty alla kolonial-, manufaktur- och penningaffärer
koncentrerades på denna plats. Många förmögna utländska handlande
hitflyttade att profitera av konjunkturerna. Kapare hitförde sina rikt
lastade priser, oupphörligt anlände främmande fartyg att lossa eller förskaffa
sig svensk flagg och fraktpass. Skeppare blevo borgare dels här, dels i
Kongälv och Kungsbacka, och måste väl erlägga dryga avgifter därför,
men, som man frågade varken efter edgång eller samvete, föregåvo de
att fartygen voro svenska, skaffade sig frihetsbrev, pass m. m. och
lämnade sedan dessa skepp emot betalning till utländsk disposition, att
därmed under svensk flagg segla vart som helst. Och då endast laddningar
med kolonialvaror, direkt inkomna från Amerika, fingo lossas och läggas
på nederlag, drog man ej i betänkande att svära det lasten var från detta land.
Obetydliga bodhandlare, utan förmögenhet och merkantil bildning, köpte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
