- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
159

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under kontinentalsystemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på kredit stora partier sådana varor och förtjänte orimliga summor. På
Börsen vimlade köpmän, skeppare och mäklare på de beständiga auktionerna
å hitförda priser, som såldes på slump, med skepp och last, ofta för ganska
ringa summor, ofta kändes ej innehållet, mycket mindre vikten, allt gick
på sin hals. Från England hitfördes så stora massor av varor, att alla
magasiner, källare, bodar, vindar och uthus igenom Masthugget ända till
Klippan och Hisingen voro fullproppade.

Därtill kom att engelska flottan gjorde för sin del betydande uppköp
av viktualier, och när härtill lägges att varorna, som härifrån såldes till
Ryssland, fördes på axel genom landet, spriddes förtjänsten åt alla håll.

Den största nytta, som denna gyllene period medförde, var stadens
snara, präktiga bebyggande. De större handlandena ville överträffa
varandra häruti och i kostbara inredningar och möblemanger.
Byggnadsvurmen och yppigheten tog allt mer överhand; man levde furstligt i sus
och dus. Stora dinéer, soupéer, lustpartier, comedier, maskerader och
konserter omväxlade med varandra.

Herrarne blevo kommerseråd och Vasariddare, och damerna anordnade
spelpartier och klädde sig så dyrbart och elegant, som möjligt. Man tänkte
naturligtvis ej alls på framtiden, och kunde omöjligen föreställa sig
densamma annorlunda än det närvarande, men allt tog en ända med Napoleons
fall och den allmänna freden. Utlänningarne drogo hem med förtjänsterna,
kommissionerna uteblevo, handel, sjöfart och rörelse avstannade, och man
hade inget annat att sysselsätta sig med än att göra upp affärerna. Cessioner
hörde sålunda till ordningen för dagen; den ene drog den andre med
sig och den ena massan blandades i den andra. Diskonterna upphörde,
misstroendet tilltog stundeligen, och nu måste fastigheterna och de granna
möblerna, ekipagen och allt annat säljas för vad pris som helst, oftast till
en bråkdel av vad de ursprungligen kostat.“

Vad författaren här talar om skepparna, som sökte borgarbrev, har sin
fulla riktighet. Enligt författningarne vore sjökaptenerna skyldiga att
förvärva sig burskap, innan de fingo föra fartyg. Detta var naturligtvis förenat
med en dryg årlig avgift till Göteborg, varför de flesta sjökaptener i
Majorna sökte sådan rättighet i någon mindre sjöstad, där avgifterna voro
billigare. Sålunda voro, enligt vad en gammal majbo berättat, en stor
del sjökaptener borgare i städerna Kungsbacka och Kungälv, där årliga
skatten för en dylik borgarrätt endast utgjorde omkring tre kronor.

*

Härligheten varade som synes inte länge. Den slöt med Napoleons fall.
Misären följde. Göteborg gick med stora steg mot fördärvet. 1816
antecknas således på tio månader ej mindre än 168 konkurser. Och året
därpå, berättar landshövdingen von Rosen, var folket “näringslöst, frös

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free