- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
175

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vintrar. Issågare. Stormar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


VINTRAR. ISSÅGARE. STORMAR.



MED KAPITLEN OM sjöfarten sammanhänga årstider och väderlek
rätt intimt. Jag skall därför i detta sammanhang orda litet om
forna tiders vintrar och stormar. Under det senast förflutna
århundradet har man konstaterat en jämnt stigande förändring av årstiderna,
varigenom vintern inkräktar på våren och sommaren på hösten. Efter
snörika vintrar blir våren tämligen sen men varm, efter blida tidig men
oftast kall. Det är en gammal iakttagelse.

De klimatiska olikheterna bestämma skördens olika resultat i Sveriges
östra, västra och norra provinser. Under de förfärliga missväxtåren i förra
hälvten av 1780-talet, synnerligast 1783, med vilket 1826 och 1834 års
missväxter icke kunna jämföras, var våren liksom sommaren så torr och
stundom så kall, att säden till största delen icke kom upp förr än i
september.

Det skulle taga alltför mycket utrymme i anspråk för att återgiva alla
exempel på kyliga och sena vårar i det gångna århundradet, men ett och
annat kan ju anföras. Så var vintern 1844 oerhört kall, så att många
människor och djur flerstädes i södra Sverige fröso ihjäl. Här i västra
Sverige, där ändå havets närhet något mildrar kylan, annoterades stundom
trettio grader och mer under nollpunkten. Tjälen var ett par alnar djup
och följden vart en sen vår och en regnig sommar med alldeles förstörd
årsväxt.

Nästa svåra vinter var 1851—52 års, då kölden tog till från början av
februari och höll Göteborg blockerat av is till den 23 april. Fartygen
hade ankrat utanför iskanten och avmönstrat besättningarna. Efter tre
veckors issågning erhöllo de äntligen förbindelse med staden.

Vintrarna 1864—65 och 1866—67 voro också svåra, likaså året 1871.
Hård var också vintern och våren 1875, då issågning mellan Vinga och
Göteborg pågick hela februari och mars samt ett stycke i april; 1879, då
issågning pågick hela februari in i mars; 1881, då vi hade fast is i
farleden under januari—april; 1886, då isen hela mars och en bit i april
sträckte sig långt utanför Vinga, samt året 1888, då kölden var ohygglig
över hela landet. I Vimmerbytrakten visade termometern minus fyrtio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free