Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 / 176 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vintrar. Issågare. Stormar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grader Celsius, man körde på Vättern
och på Öresund obehindrat. Kattegatt
var isbelagt så långt ögat nådde, och
de flesta järnvägslinier voro blockerade
av stora snömassor, mot vilka
snöplogarna föga förmådde. I Falun var
det fullt slädföre den — 28 maj. Och
i Stockholm hade kloakerna tillfrusit
så att de måste upptinas medels
gasolja, vilken hälldes i rören och påtändes.

Göteborg var i mars fullständigt
blockerat. En mängd fartyg lågo ute
i Kattegatt — i nödläge av brist på
proviant — och i slutet av månaden
hade mycket mer än tusen emigranter
samlats i väntan på öppet vatten.

De yngre bland oss kunna knappast
göra sig en föreställning om kölden
fordomdags.

Nedgång till Majviken

Snön kunde ligga meterhög på
gatorna, barometern visade veckor igenom 18—20—25 grader under noll,
isen låg metertjock på Göta älv och fjordarna och gav full sysselsättning
åt de hundratals issågarna, som före isbrytarnes tillkomst försökte genom
sågning och isdränkning hålla förbindelsen med havet öppen. I den tiden
körde man obehindrat på släde till Älvsborg och de andra öarna i
skärgården, och vargen gjorde emellanåt påhälsningar där ute.

I slika svåra vintrar, som hindrade sjöfarten och förlamade näringslivet
över huvud, sleto människor och djur mycket ont. Förfrysningar av
ansikte och händer voro inga ovanligheter. Och sparvar, som frusit ihjäl,
påträffades allt som oftast. Slutligen
må antecknas året 1893, då älven
var isbelagd in på våren.

Lusthus i Majvikens trädgård

För att under de svåra isvintrarna
hålla segelrännan öppen hade bildats
en särskild styrelse och för ändamålet
uttogs en särskild avgift. Denna
engagerade nödigt antal issågare
företrädesvis bland hamn- och
plank-arbetarekårerna, vilka stundom kunde
uppgå till 300 man. Det var ett
styvt och hårt arbete dessa fingo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>