- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
230

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädersågen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

älvs mynning. Masthugget, där träblockarna, som transporterades genom
Göta älv, förvarades och där i stadens barndomsår de för skeppsbyggeriet
nödiga spant och master tillyxades, är ett vittnesbörd därom; den livliga
utskeppningen av skogarnas produkter, som skedde från Göteborg redan
på 1600-talet, ett annat.

Många och stora handelshus ha i tidernas lopp här i Göteborg tjänt
sig rika på trävarurörelsen. De mest betydande av dylika handelshus voro
på 1600- och i början av 1700-talet husen Amija, Tham och Utfall, och
ett av dessa, det Utfallska, anlade sågen i Majorna.

Anläggningen var naturligtvis påkallad av den omfattande
skeppsbyggnadsindustrien i början av 1700-talet, vilken krävde en mängd virke.
Men då det var tidsödande att såga virket för hand och då vattentillgång
för drivkraft ej fanns så långt nere vid älvmynningen, funderade
kommerciepresidenten V. Utfall i 1700-talets första årtionden på att bygga en
väderkvarn för sin trävaruhantering. Det berg, där Karl Johans kyrka nu står,
hade han tänkt sig som plats för kvarnen, vilken skulle driva en såg.

Planen var väl uttänkt. Ett stycke nedanför låg älven, som kunde
göras djup nog utanför de tilltänkta lastningsbryggorna, vassmarkerna gingo
långt upp och det grunda vattnet var en utmärkt plats för stockarna. Och
på berget blåste vindar nog för sågdriften.

Att förvärva egendomen från kronan var emellertid inte så lätt den
tiden. Till gunstlingar och krigiska hjältar gåvo storhetstidens kungar
gärna, som bekant, gods och jord, men andra dödliga, näringarnas män
och dylika, fingo i allmänhet gå den vanliga byråkratiska vägen. Och
under Frihetstiden ville riksdagen gärna, när det gällde jordförvärv av
kronojord, ha ett ord med i laget.

Nå, Utfall gick den vägen. Och eftersom ingen göteborgsk
historieskrivare eller krönikör berört de äldsta aktstyckena rörande
hamnegendomen Sågen, skall jag redogöra för huru platsen kom i Utfalls ägo.

År 1723 den 5 november ingavs till riksrådet kommerciepresidenten i
Göteborg Vilhelm von Utfalls ansökan att till anställande av en sågkvarn,
som komme att drivas med väder, få tillhandla sig en utmark under den
gamla s. k. Älvsborgs ladugård vid Göteborg.

Ansökan hade remitterats till kommerskollegium, som infordrat
landshövdingen i Göteborgs och Bohus län Posses betänkande, varefter kungl.
m:t befallt med saken borde anstå till ständernas sammankomst, vilkas
utlåtande nu åstundades.

Landshövding Posse hade andragit, att en så stor trakt som
utmarken — över 2,000 alnar lång — ej torde behövas för en väderkvarn med
några därtill hörande byggnader; att den på kartan utmärkta kullen nog
vore tillräcklig; att Carl den tolvte år 1716 tänkt bygga upp en förstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free