- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
238

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släkten Utfall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fostrad i en orofylld tid och med håg för krigiska bedrifter ingick han
i unga år som militär i amiralitetet i utländsk tjänst och då han ånyo
kom till Sverige 1704, deltog han i ryska kriget. 1712 befordrades han
till amiralitetskapten, var med i sjöslaget utanför Rügen 1715, där han så
väl skötte skeppet under den stupade amiralens flagga, att han
befordrades till kommendör och året därpå adlades.

Utfall var en verklig hjälte. Under en återresa från Holland, dit han
skickats med ett uppdrag till Görtz, blev han visserligen tagen av
Tordenskjold och förd till Norge, där han kvarhölls ett par år; men han hade inte
väl 1719 kommit lös förrän han skyndade till sin av Tordenskjold hårt
attackerade födelsestads bistånd och bidrog till dess försvar.

Sedan han använts i diplomatiska värv, blev han 1736 eskaderchef i
Göteborg samt 1742 amiral och amiralitetsråd. I egenskap av amiral förde
han också befälet över stora flottan i 1741—43 års ryska krig och stängde
bland annat in en rysk galereskader i Finska viken.

Johan v. Utfall var naturligtvis mycket uppmärksammad inom staden,
vilket inte var så märkvärdigt för resten, då militären betydde så mycket.
Han var ju också en tapper krigare, en uppburen hjälte, en äkta karolin
till sjöss. För en slik herre fjäsade man gärna, och man förstår så väl
att fjäsket ingalunda minskade självkänslan hos en så hög herre.

Utfall fann emellertid en gång en man, som inte krusade för honom,
och därom går jag nu att berätta en liten anekdot. Dock vill jag inte
borga för dess sanningsenlighet, ty framstående litteraturkännare anse den
apokryfisk. Men, som Warburg säger i sin Holbergsmonografi: “om denna
historia icke är sann, så är den bra påhittad."

Anekdoten anför jag efter den danske berättaren och den lyder sålunda:

På en resa i Sverige uppehöll sig skalden Ludvig Holberg några
dagar i Göteborg. Då han en dag befann sig i det allmänna gästrummet
i värdshuset, där han gått in, kom Utfall in i full uniform och begynte
marschera över golvet med kraftiga steg.

Under det den bålde krigaren gick fram och tillbaka i lokalen, fixerade
han skarpt den för honom okände främlingen. Holberg fann sig emellertid
alls icke berörd av den stolte krigsmannens uppträdande, och detta förtröt
Utfall, som var van att av stadens innevånare hälsas med mycken vördnad.

Plötsligt stannade krigaren, ställde sig mitt för Holberg och sporde barskt:

— Vem är du?

— Vem är du? sporde Holberg igen och fick till svar:

— Mitt namn är Utfall.

— Och mitt är infall! svarade Holberg.

Nu tog det eld i det heta krigarblodet. Utfall gick skalden in på livet
och yttrade med vredgad röst:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free