Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästhagen. Värdshus och dryckjom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
köpmannen och rådmannen Hans C., död 1748, köpmannen och riksdagsmannen,
Peter C., död 1786, och ostindiske kompanidirektören Hans C., död 1799,
spelade som vi veta under tre generationer en betydande roll i samhället
och voro mycket framgångsrika industriidkare.
Efter denna lilla tripp äro vi åter inne på Allmänna vägen eller
närmare bestämt Hästhagen, så kallad därför att hela området i forna dagar
före bebyggandet upplåtits till hästbete. Allmänna vägen i Hästhagen är
sig ännu tämligen lik, åtminstone på norra sidan, men den forna
Strömbergska trädgården upptages nu av hela kvarter av landshövdingehus,
och konturerna av den nya regleringsplanen framträda allt skarpare med
nya, för stadsdelen karaktäristiska gatunamn, såsom Kaptensgatan,
Kommendörsgatan, Lotsgatan, Styrmansgatan o. s. v. Emellertid få de små
trähusen från fordom alltmera stryka på foten för väldiga hyreskaserner,
som bjuda på alla nutidens bekvämligheter. De utmärkta
kommunikationerna, som snabbt förminska avstånden i nutidens samhälle, ha
åstadkommit en utflyttning västerut av människor, för vilka Majorna
fordomdags var ett samhällsbegrepp ungefär liktydigt med det mörkaste Afrika.
Den välsituerade medelklassen drar sig inte för att bo i en stadsdel, där
en våning på tre å fyra rum med kök, jungfrukammare och badrum inte
betingar mer än hälvten i hyra mot en dylik i de finare stadsdelarna.
Och allt som staden utvidgas och folket lär sig räkna mindre noga med
avstånden, komma de stenhus, vilka rest sig vid Allmänna vägen
som jättar bland pygméer, att få flera dylika följeslagare och förstaden i
ett tag byta ut den återstående småstadstypen mot storstadens.
Hästhagen var i forna dagar en mycket beryktad trakt, mest på grund
av sina många värdshus. Ja, man kan säga, att värdshusrörelsen i
Majorna var koncentrerad här. Denna spelade ju också en större roll i
samfundslivet än nu. Några vidare nöjen stodo inte till buds. När man ville
roa sig och slå sig lös, var det mest att dricka. Och dricka kunde våra
förfäder på ett sätt som — när vi läsa om deras bacchanalier — måste
slå en med häpnad. Vi känna till de gamla svears och göters libationer
på mjöd, vilket bryggdes av honung och humle, samt öl, till vilket sattes
skvattram och pors, för att det skulle bli rusgivande. Och egentligen kan
man intet säga därom. I livets gråa enahanda, vid arbetet och mödorna
längtar människan efter vilan, nöjet, njutningen, förströelsen. De äro
motvikter till arbetet. Därför är det så äkta mänskligt att vid sång och
bägarklang stimulera sinnet och glömma bekymren för några korta stunder.
I det soliga södern fick vinet i det avseendet spela livgivarens roll.
Här uppe i norden däremot, där lynnena äro tunga och klimatet hårt,
kräves starkare drycker. Brännvinet kom på så sätt att mycket tidigt
här i landet spela den roll, det genom många århundraden bibehållit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
