- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
299

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannen med spindeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spindel krypa omkring på bordet — men i samma ögonblick kom en
tjutande stormil och fällde stegen till marken, varvid den gamle roddaren
slog sin höft så illa, att han blev halt under återstoden av sitt liv...

Det gick sedan en märkvärdig sägen om denna spindel. Man kunde
förtälja att det lilla djuret aldrig lämnade sin herre. Varje natt vilade det
på hans bröst och sög blod från hans hjärta. Och varje morgon fann
den gamle ett nytt guldmynt under sin huvudgärd. Det var spindeln som
avlade guld till gengälld för varje droppe av den gamles blod.

Det lilla otäcka djuret kunde icke vara annat än den lede själv. Också
visste legenden, att den gamle för länge, länge sedan på en kyrkogård
gått i förbund med djävulen för att vinna rikedomar.

*



En härlig sommardag lekte vi ungdomar under stoj och glam i den
lilla gatan.

Som vanligt låg det mystiska huset övergivet och ödsligt, men solen
lyste och i den lilla täppan utanför stodo körsbärsträden vita i kronorna,
tusenskönorna stucko upp sina rodnande huvuden, och i en alm sutto en
skara spelande fåglar.

Under leken hade vi småningom närmat oss det av oss annars så
fruktade huset och några av oss vågade till och med blicka in mellan
spjälorna av det staket, som omgav den lilla hagen. Där tedde sig en
underlig syn. På en bräcklig stol invid väggen satt den gamle och skådade
med frånvarande blick framför sig. Bredvid på marken låg hans hatt, och
i handen höll han ett pappersblad.

Så satt han en lång stund; men plötsligt rykte han till och förde
handen varsamt upp mot ljuset. På densamma syntes en liten mörk,
krypande punkt. Han fixerade den skarpt och plötsligt gled ett skimmer av
tillfredsställelse, nästan ett leende över det skrumpna ansiktet.

Vad var det som så väckt hans intresse? En liten korsspindel, icke
som andra rödgrå eller gulröd, utan helt svart. På sina smala, mångledade
ben sprang han livligt fram och tillbaka på den gamles hand, upp på hans
rock och tillbaka på handen, liksom han fröjdat sig åt solen och sommaren.

Den gamle följde hans rörelser med det livligaste intresse och slutligen
lutade han sig mot marken och släppte djuret ned på sanden. Här sprang
det på samma sätt fram och åter, och liksom ett barn gladde sig den
gamle åt spindelns lopp i sanden.

Efter en stunds förlopp tog han åter upp det lilla djuret, förde det
mot läpparne, och i detsamma runno ett par stora tårar ut för kinden.
Åter en suck, tyngre och djupare, trängde ur bröstet och över hans läppar
kom det halvhögt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free