Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 / 320 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gathenhjelms krigiska bravader. Hans sista tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på höjden av sin makt och sin lycka. Men på samma gång plågades
han av ständig fruktan för det öde, som kunde drabba hans rikedomar.

Konung Karl hade visserligen, säger Berg, lämnat honom medel i
händerna att förvärva dem, men var även fordrande, och kraven på den
enskildes tillgångar blevo allt större och större i och med utsträckningen
av kriget, på vilket ingen kunde se något slut. Det var sålunda att
befara, det allt vad kontanta medel hette skulle slutligen, liksom allt som
kunde förvandlas i mynt, hamna i detta omätliga gap. Tiden kunde
därför nu vara inne att göra något försök att rädda vad man ägde, men
frågan var hur försöket skulle göras.

All utförsel av guld och silver var sedan länge vid strängt straff
förbjuden, och regeringen hade till och med befallt att alla ädla metaller
skulle avlämnas till de offentliga kassorna. Den, som olovligen utförde
guld-, silver- eller kopparmynt, skulle mista all egendom och därjämte
straffas som falskmyntare, det vill säga mista livet.

Det kunde icke komma ifråga att lägga ned pängar i handel, då ingen
sådan, tack vare krig och kaperi, mera fanns, och lika litet i fastigheter,
vilka betungades med skatter och onera långt över deras avkastning. Det
återstod alltså endast att gräva ned pängarna i jorden, eller, med förut
antydd risk, bringa dem i säkerhet till utlandet. Gathenhjelm valde den
senare utvägen, till sin olycka, ty planen blev upptäckt.

Gathenhjelmska huset (med sin forna omgivning; huset till vänster i förgrunden kallades "Himmelriket")

Wilhelm Berg, den högt förtjänte forskaren i Göteborgs hävder, har efter
rättsprotokollen från denna tid lämnat den första fullständiga redogörelsen
för denna händelses förlopp, men det bleve för vidlyftigt att här ens i
sammandrag relatera framställningen. Det kan vara nog med att anföra
följande:

Gathenhjelm hade utverkat och erhållit tillstånd att skeppa ut 7,500 daler s:mt i kopparplåtar, men passade på samma gång på att smuggla ut ytterligare 5,000 st. plåtar. Planen förråddes emellertid av ett par kaparkaptener, som vädrade andel i ett gott beslag, och anmäldes för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>