- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
339

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla varvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillsammans med honom inträdde i korporationen som representanter för
Majorna rektorn C. F. Winkrans, segelsömmaren M. F. Leffler,
orgelbyggaren J. N. Söderling, sjökaptenen J. F. Strömberg, skeppsfourneraren
J. W. Lilljequist och organisten J. P. Lindell, alla kända för sitt hängivna
arbete till förstadens fromma.

Året 1871 avled A. F. Landgren, och den redbare, flärdlöse och
välvillige mannen saknades allmänt. Ättlingar hade han inga, men han hade
en duktig och kraftfull systerson, Douglas Kennedy, som vid den tiden
var tjugoett år och så pass förtrogen med varvet, att innehavarne av A.
Landgrens Enka, under vilket firmanamn varvsrörelsen bedrevs, utan tvekan
lade ledningen i hans händer.

Under Kennedys sista tid inlöstes platsen av staden, som 1912 tog
densamma i anspråk.

Det minnesrika varvet hade fyllt sin uppgift efter två och ett halvt
seklers insatser i den stora västsvenska sjöstadens liv och utveckling.

*



Nu äro de gamla timmermännen och riggarna döda eller skingrade åt
olika håll. De bildade ett slags arbetararistokrati i Majorna, där flertalet
var bosatt dels på Stigbergsåsens avsatser, dels i Fyrkanten, som området
vid varvets östra sida benämndes, dels i Hästhagen omkring Allmänna
vägen. Det var kraftigt och skötsamt folk och många av dem förfogade
över egna stugor och hagar, åvägabragta genom järnhård flit och
sparsamhet. Vad dessa egnahemsbyggare förmådde åstadkomma kan i våra
dagar inte väcka annat än beundran, i synnerhet om man känner den
tidens låga avlöningsvillkor. Men, det förstås, penningen hade då för
tiden högre värde och livsmedlen voro — om man jämför våra dagars
svindlande priser på förnödenheterna — sagolikt billiga. Den tiden kunde
man exempelvis köpa en jättetorsk för femtio à sjuttiofem öre. Och den
räckte till ett par mål i en lagom stor familj. För ett par tre år sedan
kostade en dylik fisk bortåt tre kronor och nu — ja, nu svindla vi inför
jämförelserna.

Detta en passant.

Arbetet på varvet erbjöd en frisk och livfull tavla. Skalden Bååth har
en gång målat det i en dikt:

På stranden det hamras, det timras med iver;
var hand, som hugger, vet vad den vill;
och friskt det doftar av tjära och beck.

Här bida stockar och krumväxt timmer
och segel på stång, vars slappa veck
helt snart skola svälla i soligt skimmer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free