- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
347

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla varvets närmaste omgivningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hit flyttade kaptener och styrmänner och tullsnokar och timmermän,
för vilka det snart sagt var ett livsvillkor att bo så nära sjön som möjligt.
I synnerhet på gamla dar, då de voro ur leken på sjö och varv.

Här bodde de rent av idylliskt. Här hade de små hagar att syssla i,
här gödde de upp svin och höns, och nedanför i det grunda vattnet bakom
pålverken lågo deras jullar och snipor tryggt förtöjda, redo att föra de
gamle ut till dörjfisket på fjordarne, när längtan till havet och — den
färska fisken blev alltför brännande. Här levde de som fria män, obundne
av stadens tvång och kitsliga sanitetsförordningar.

Den livligaste trafiken gick genom Bläsliden, ty vid dess ändpunkt låg
färjstationen. Här nere fanns också sköljflotten, där tvättgummorna vaskade
sin stortvätt, här var badhus, båtupptagningsplats och allmänt
tvagningsställe för Majornas — hästar. Som Gamla varvets närmaste grannskap
erbjöd Bläsan en högst förträfflig utsiktsplats vid de så ofta förekommande
sjösättningarna.

Hamnplatserna i fråga spelade en ganska betydande roll i en tid, då
Majorna hade en ofantligt mycket större betydelse för modersamhället än
i våra dagar.

De voro lastageplatser, de bildade med sina pålvirken hamnplatser för
mindre farkoster och på strandremsan byggdes olika slags magasin, vilka
medels bryggor stodo i omedelbar förbindelse med älven.

Så blev Fyrkanten, i begynnelsen av det stora sillfisket på 1700-talet,
utnyttjat för sillberedningen, saltningen och lagringen av dessa havets
skatter. Då byggdes de sillmagasin och lastningsbryggor, som i ett och
ett halvt sekel ända till omdaningen funnos här och vilka gåvo
sillhamnarna en alldeles särskild prägel. Och då sillen gick i början av
1800-talet från våra fjordar, för att bli borta i sjuttio år, fick Fyrkanten
tjänstgöra som upplagsplatser för den norska sillfångsten, som hitfraktades för
de göteborgska sillpatronernas räkning. För övrigt kan man på goda
grunder antaga att kronovarvets hamn på 1600-talet sträckte sig in på
Bläsans område och att några av dess verkstäder voro belägna i Fyrkanten.
Man har nämligen vid skilda tillfällen funnit grundlämningar, som härleda
sig från den tiden.

Genom varvets närhet och den livliga verksamheten i Fyrkantens
hamnar blevo bergen och omgivningarna häruppe tidigt bebyggda. Där
fanns många trevliga platser att bygga på. Där fanns Kålltorp, Hollandia
och Furstenberg, där fanns Tröstekällan, Glädjen och Palestina, där fanns
Sjöhärbärget och Etna vid Stigbergstorget, där Helgessonska affären sedan
ett halvt sekel residerar, samt Concordia och Vivat, vilka en gång kommo
i den gamla Liljeqvistska familjens ägo. Från dessa högre belägna
områden ledde fyra gator eller gränder ned till Bläsan och Fyrkanten:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free