Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stigbergstorget och Stigbergsåsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till Stigbergsåsen leda två vägar:
Stigbergs trappor från Allmänna
vägen, och Kjällmansgatan från
Stigbergstorget. De förstnämnda anlades
för några år sedan och fingo ett par
ledsamma landshövdingehus i följe.
Dessförinnan skönjes på sluttningen
till vänster om trapporna en liten
trevlig trädgårdstäppa med knotiga trän
och förkrympta buskar och mitt i detta
en gammal smedja, där idog hammar
dånade i kapp med kamraterna på
varvet mitt emot över älven.
Den höga, kraftiga åsen, som
stupar brant ned mot Stigbergsliden och
lika brant mot Bangatan i väster, är
en fortsättning av Masthuggsbergen
och erbjuder lika intressanta
synpunkter som de sistnämnda. Utsikten från
Stigbergshöjderna över älvdal och älv
och Hisingsland och skärgård kan vid
riktig belysning vara överväldigande nog, och på åsens sluttningar finner
man ännu kvar ett och annat av det som ger Majorna sin säregna karaktär.
Där, lutande mot klipphällarne eller hängande över avsatserna, möta oss
de små stugorna i alla tänkbara färgnyanser, påtryckta sin prägel av
välmåga eller armod, ordningssinne eller slarv.
Vi se små prydliga envåningshus med vita gardiner, bakom vilka
begonian utvecklar sin kyligt blekröda färgprakt och pelargonian väntar
sin tid. Och stödda mot gavlarne sloka den lilla hagens trän under
vårsnö och rimfrost och lyssna till gråsparvarnes gälla kvitter. Genom
rutorna fånga vi ett gammalt kvinnoansikte, som skiner av välmåga och
fryntlighet och som nyfiket bekikar främlingen.
Men mitt emot ha vi kontrasten. Ett fallfärdigt ruckel med sneda
fönster, vars rutor äro gråa av grändens damm och årsgammal smuts,
genom vilken ett litet förskrämt, förvissnat, blekt och utpinat barnaanlete
med stora ögon försöker följa världens gång därute. Och i vreten som
slingrar sig mellan stugorna skymta grova gestalter, vilkas hårda
klackskensljud mot berghällen interfolieras av svordomar och brännvinsbasars
tonfall.
 |
| Doktor Aug. Wallin (distriktsläkare i Majorna) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
