- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
374

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stigbergsliden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraft trängt på, att det ena boningshuset blivit flyttat nära två fot från
sin rätta plats.

Detta jordras beredde bolaget en förlust av över fyrtiotusen riksdaler,
vilken summa den trafikerande allmänheten sedermera i andra hand fick
betala i form av drygt tilltagna bompenningar, som ända in på 1870-talet
måste erläggas av varje vägfarande, som här skulle fram. Men så blev
också liden efter det stora raset försatt i ett utmärkt skick och har stått
sig ända in i våra dagar.

Stigbergslidens omläggning blev signalen till ytterligare vägförbättringar,
så att hela den långa passagen från västra ändpunkten av stadens nya
allé vid Järntorget ända ut till Klippan, ifrån att ha varit en av de sämsta
farleder man kunnat begagna, blev en av de bästa.

Bommen vid Stigbergsliden, vilken genom k. m:ts tillstånd fick
anläggas för att bestrida kostnaderna för den nya vägen, var belägen vid
uppgången till Lyckans berg, endast några famnar ovanför det nuvarande
Henriksberg. Vid foten av Lyckans berg låg vaktstugan, i vilken en
vaksam bomvakt obevekligt utkrävde tributen av vägfarande Frölundabönder
och andra åkande från Majorna

I författarens barndom erlades avgiften med tre skilling för häst, kärra
och körsven, och jag minnes ännu livligt, huru vi funno ett nöje uti att
under högljudda rop ila efter bomvakten, då han med trätofflorna i
nävarna sprang för glatta livet efter någon tredskande bonde, vilken fann
den stadgade genomfartspenningen besvärlig och onödig. I allmänhet
upphanns den flyende, och efter en sådan jakt fällde vakten ned bommen
efter varje åkande — en åtgärd som han annars fann ganska besvärlig.

Sommaren 1871 borttogs bommen och det blev fri genomfart.

Emellan Stigbergsliden och Johannis kyrkohöjd låg och ligger ännu i
dag ett litet envånings trähus på en hög stenfot. Vid ena sidan leder en
trätrappa in i huset, överskuggad av ett par lummiga träd. Detta
gulmålade trähus var under flera decennier stadens yttersta krog vid
stadsgränsen i väster och kallades Styvern. Det mest anmärkningsvärda med
denna var att därigenom gick stadens gränslinje, innan Majorna i slutet
av 1860-talet införlivades med Göteborg. Egendomligt nog gick linjen
mitt emellan två rum, varav följde att det ena låg på stadens område, det
andra på landet eller i Sävedals domsaga.

I följd av dessa besynnerliga gränsförhållanden uppstodo mången gång
ganska komiska poänger, berättar en gammal majbo. Sålunda hände det
en gång, att då hos en person, som bodde på Styvern, utmätning skulle
fullgöras för i laga ordning domfäst skuld och länsmannen inställde sig
hos honom, flyttade gäldenären över förstugan till det andra rummet,
som var beläget i Göteborgs stad och där länsmannen således icke hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free