- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
390

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majornas införlivning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder

MAJORNAS INFÖRLIVNING.



INNAN VI ÖVERSKRIDA den forna stadsgränsen, vilken, såsom förut
sagts, låg vid Stigbergslidens begynnelse, skola vi orda något om
Majornas införlivning med staden. Majorna var före 1868 en
landskommun, vars allmänna kyrkliga och världsliga angelägenheter, innan de nya
kommunallagarna 1862 utfärdades, avgjordes på sockenstämmorna.
Självskriven ordförande vid dessa stämmor var församlingens kyrkoherde. Och
för verkställighet av besluten fanns en sockennämnd för de världsliga
och ett kyrkoråd för de kyrkliga.

I judiciellt avseende tillhörde Majorna, som tidigare omförmälts,
Sävedals härad och domsagan var ett slags prebende till justitieborgmästaren
i Göteborg, vilken mestadels lät en vikarie sköta densamma. Tingstället
var beläget vid Landvettersjön och följaktligen måste majborna resa denna
långa väg för att få utrett de allra ringaste rättssaker. Ting höllos blott
tre gånger årligen, och att detta, allt efter som församlingen tillväxte i
folkmängd samt handel och rörelse tilltogo, skulle för de rättssökande
falla sig mycket besvärligt och tidsödande, var helt naturligt.

Året 1847 hade kommunen erhållit handelsrättigheter i likhet med själva
staden och detta underlättade naturligtvis handelsmännens och
hantverkarnas ansökningar om att bliva borgare i Göteborg.

Efter de nya kommunallagarnas tillkomst beslöt kommunen att bilda
en kommunalfullmäktigeinstitution, som från och med 1863 års ingång
skulle träda i verksamhet. Fullmäktiges antal var tjugoåtta och dess första
sammanträde hölls den 29 januari 1863. Förste ordförande var
häradshövdingen J. N. Dahlström, vilken emellertid redan i april efterträddes av
tullförvaltaren O. Rydholm. Vice ordförande var under följande fem år
segelsömmaren M. F. Leffler.

Trots sin självbestämningsrätt kunde emellertid kommunen betraktas
som en förstad till Göteborg, utan att åtnjuta en stads förmåner.
Kommunen trycktes särskilt av svåra fattigvårdsbördor, ty största delen av den
arbetspersonal, som användes vid fabriker, skeppsvarv, brädgårdar med
flera dylika inrättningar, tillhörande i Göteborg bosatte personer, nedsatte
sig i Karl Johans församling, där hyrorna voro billigare än i staden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free