- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
394

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S:t Johanneskyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder

S:T JOHANNESKYRKAN.



PÅ EN AV MASTHUGGSBERGENS lägre avsatser, ovanför den punkt
där förstaden Masthuggets båda äldsta färdeleder, Smala vägen och
Breda vägen, sammanlöpte, ligger ett litet vackert tempel i
engelsk-götisk stil, vars röda exteriör sommartiden behagligt kontrasterar mot
bergets lummiga planteringar.

Templet tillkom för något mer än ett halvt sekel sedan.

Den kyrkliga nöden i Göteborg, om vilken den bekante komministern
i Karl Johan Richard Conricus på sin tid så vältaligt ordade, hade kanske
aldrig varit så stor som vid förra seklets mitt. Staden, som alltfort ökade
sitt invånareantal, hade nämligen inte mer än tre kyrkor av betydenhet,
Kristine, Domkyrkan och Karl Johans. Utom dessa hade man den lilla
anspråkslösa Kronhuskyrkan och den lika obetydliga Fattighuskyrkan, vilka
sistnämnda rymde blott en handfull människor. De engelska, judiska,
katolska och herrnhutiska församlingarna fingo nöja sig med små
predikosalar.

Och det var långt mellan templen för de kyrksamme. De äldsta äro
belägna i stadens centrum, Karl Johans långt ute i Majorna. För hela
området mellan dessa, omfattande två folkrika förstäder, fanns ingen kyrka.
Och de östliga förstäderna hade endast Fattighuskyrkan eller den fjärran
från östra stadsgränsen belägna Hospitalskyrkan.

Med 1850-talets ingång väcktes emellertid intresset för åvägabringandet
av nya tempel. Det var som om det religiösa livet i samhället på en
gång flammat upp. Vad detta berodde på är inte gott att veta. Kanske
på domprosten Johan Henrik Thomanders vältalighet och väckelser till
nytt andligt liv, kanske även på den omständigheten, att flera av stadens
rike män, särskilt inom de äldre släkterna, visade en storartad offervillighet,
när det gällde nya kyrkobyggen. Under nämnda årtionde tillkommo ej
mindre än fyra kyrkor: Hagakyrkan, S:ta Birgittas kapell, Engelska kyrkan
och Synagogan — alla bekostade av enskildes medel. Så hade exempelvis
bruksägaren David Carnegie skänkt ej mindre än 56,000 kronor till
Hagakyrkan och därjämte hela beloppet till Birgittakapellets uppförande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free