- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
414

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masthuggsbergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blivit en på en massiv gråstensmur stödd väg. Ängen nedanför har
blivit ett förstadstorg, som sagt, och upplagsplatsen på västra sidan upptager
Sjömanshemmet.

Borta äro de enkla trähusen vid gamla Breda vägens början, där den
blide gubben Kullberg, köpmannen, skötte sin bod. Borta också
Esbjörns-sons vid Vite knut. I stället för det lilla trähuset med sin anspråkslösa
hökarbod ett högt stenhus, som bildar Tredje Långgatans begynnelse.

Borta är Patersonska domänen mellan nuvarande Andra och Tredje
Långgatorna. Huvudbyggnaden var ett herrgårdshus av det för ett sekel
sedan i Göteborg mycket vanliga slaget. Trädgården, av samma typ som
Möllerska plantaget vid samma gata och Wauxhallsträdgården vid Smala
vägen, omgavs av ett långt staket med en massiv port, där sekelgamla
träd stodo på vakt, och huset skuggades av de yviga kronorna. En härlig
örtagård med Floras och Pomonas ljuvligaste alster.

Här residerade gubben Paterson. Minnens I gubben, I som höllo till
härute på 1860- och 70-talen? Helt visst. I synnerhet om I bären
barndomsminnen därifrån. Ty gubben var en barnavän som få. Och det fanns
väl inte många masthuggsgrabbar på den tiden som inte fått en peng
eller en karamell av honom.

Han var för resten ett av de älskvärdaste original som någonsin trampat
Göteborgs gator.

Sade jag gator? Nej, det var för mycket sagt. Ty jag tror inte att
gubben Paterson under senare delen av sitt liv såg mycket mer av världen
än biten mellan Sjömanshuset vid Stigbergsliden och trädgården vid Breda
vägen. Men där uppenbarade han sig också under många år ett par
gånger om dagen, punktlig som ett urverk.

Hela förstaden kände honom, och hans yttre var så frappant, att
främlingen ovillkorligen lade märke till gubben, där han långsamt kavade sig
fram i sin snusbruna syrtut, sin väldiga höga hatt och sina kolossala
fotbeklädnader. Hans ansikte var ovanligt grovhugget: fylliga kinder, en stor
näsa, utstående haka och en tandlös mun. Men ögonen lyste av godhet
och välvilja och hela ansiktet sken, när han såg de talrika barnskarorna,
som väntade honom utanför Sjömanshusets port.

Paterson var nämligen tjänsteman där. Och varje dag upprepades
samma scen på hans vandring hemåt. Gubben före och barnaskaran
omedelbart efter. Ingen var framfusig, men alla iakttogo med spänd
uppmärksamhet gubbens rörelser*och alldeles särskilt hans kolossala ytterfickor,
som formligen svällde av godsaker.

Plötsligt stannade han. Händerna döko ned i fickorna och så började
utdelningen av karameller, äpplen och ett- och tvåöringar, eller tvåstyvrar
och enskillingar, som dessa skiljemynt den tiden kallades och av vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free