- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
418

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masthuggsbergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Masthuggsbergens största platå, där flera hus med stora tomter voro
belägna och uteslutande nyttjade till potatis- och kålrotsland.

Att färdas upp till Store backe kunde vintertiden vara livsfarligt nog,
ty vägen, som eljest var fylld med lösa kullerstenar och utskuren av
vattenflöden, bildade en enda i zigzag löpande isvall, där traktens
förhoppningsfulla ungdomar åkte kälkbacke, ofta i en sträcka från “Backen"
ned till Rybergsliden. I pojkåren visste åtminstone inte jag några bättre
kälkbackar än Masthuggsliderna, i vilka man i en enda sträcka kunde åka
från Store backe ända ned till Rangströmsliden, utan hinder av kitsliga
poliser. Men jag får ju bekänna, att kälkbackarne voro synnerligen riskabla
för gummor och gubbar med dåliga fortkomstledamöter.

Till detta betänkliga trafikhinder kan läggas ännu ett, som fordom
ingav stora farhågor. Det var den stora mängden brädgårdsarbetare, som
i ett följe styrde kosan mot hemmen i Masthuggsbergen och under
fasa-väckande skrål och svordomar jagade alla andra levande väsen ur deras
väg. Berusade på Smala vägens krogar, antastade de alla mötande och
voro utan undantag fruktade, enär deras vildhet, råhet och kämpalust voro
vida kända. Dessa ‘‘hamnbusar11 voro en sannskyldig Masthuggsplåga,
vilken blev värre år efter år, allt efter som buselementen friskades upp
av nyinflyttat folk från landsbygden.

Kråkliden, en bistig från ovannämnda allfarväg, var den enda fridfulla
vägen här uppe. Den ledde till “Paradiset“, ett ensligt och vackert ställe
högt uppe på åsen, utsatt för alla himlens vindar.

Voro Masthuggsbergen i allmänhet, på grund av ovan skildrade busliv,
fruktade, fanns likvisst mången inbjudande och fridfull “liten vrå bland
bergen“, som fick sin skönhet av den trädbevuxna omgivningen, den
storslagna utsikten och den frid och förnöjsamhet, som rådde inom fyra väggar
i månget torvtigt men snyggt och trevligt hem.

Flera av dessa ställen blevo emellertid snart demoraliserade. Så blev
Paradiset längre fram platsen för en dansbana och en krog, där slöddret
firade verkliga orgier.

Civilisationen, den allmänna hyfsningen har emellertid även i
Masthuggsbergen gjort väldiga landvinningar under de senaste åren. Häruppe
i bergen stiftades den första goodtemplarlogen i Sverige. Året 1889 fick
Masthuggsbergen ett nytt skolhus vid Fjällgatan, 1898 uppfördes
Församlingshyddan och 1914 blev Masthuggskyrkan färdig. Vad detta betytt för
det sedliga livet häruppe behöver knappast sägas.

I yttre avseende ha bergen också i hög grad förändrats. Det är inte
stort mer än Bäckegatan som bevarat sin karaktär av pittoresk
småstadsgata. Jo, det var sant: Hästskogatan och en del av Bergsstigen ligga
ännu oberörda av storstadens frammarsch, trånga, krokiga, med små lustiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free