- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
426

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smala vägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andra Långgatan hade tagit loven av sin granne, då hon 1868
uppstod ny och förskönad på de gamla trädgårdarnes och plantagens grund
i det forna Masthugget. Den nya gatan bebyggdes snabbt med stenhus
och snart blev hon de västra stadsdelarnes allmänna stråkväg, genom
vilken människor i tiotusental dagligen passera. Det är arbetarmassorna
som morgon och kväll strömma från och till de stora arbetaresamhällena
-i väster och söder.

Smala vägen glömdes av. Det såg nästan ut som om man skämdes
för den trånga och krokiga passagen, som på bägge sidor upptogs av
brädgårdar, gamla magasin och ålderstigna hus av en egendomlig fagon,
vilka kröpo halvvägs ut på gatan och hindrade passagen. Det var nästan
uteslutande plankbärarne i de många hamnarna som på sistone trafikerade
Smala vägen.

Breda vägen, den forna trafikleden söder om Andra Långgatan, delade
sin smale namnes öde, men stod omsider upp i en ny, storstadsmässig
gestalt, och bär nu de modärnare namnen Tredje och Fjärde Långgatorna.

Smala vägens tur kom emellertid. De sista gamla kåkarne och
värdshusen på södra sidan gingo år 1906 sin kos och med den snabbhet som
kännetecknar den nya tiden uppstodo fyra- å femvåningars stenkolosser
på de gamla tomterna. Därmed var en allmän nybyggareverksamhet vid
Första Långgatan tydligen inledd.

Som vi veta framlades för en tid sedan ett storstilat förslag till
omreglering av kvarteren mellan Järntorget och Masthuggstorget närmast
hamnen. Härigenom öppnas utsikt till ett värdigt och ändamålsenligt bebyggande
av ett för handeln och sjöfarten ytterst välbeläget område. Enligt
projektet skall det bli affärshus och magasinsbyggnader utmed hamnen,
delvis med spåranslutning, och en monumental byggnad är, förutom
frilagret, tilltänkt på järnvägsområdet. Första Långgatan skall utvidgas och
en ny uppfartsväg, delvis genom tunnel, ledas genom Masthuggsåsen till
Bangatan i Majorna.

Av det område i Masthugget, som med tiden skall få en mera
stor-stadsvärdig prägel, äga de partier, som vetta åt Första Långgatan,
ungefär samma utseende som för ett sekel sedan eller så. Där finnas
magasinsbyggnader som digna under årens tyngd, där finnas vretar och
skryms-len mellan de olika upplagen, men av de forna jättebrädgårdarna, som
lågo närmast hamnen, finns ej ett spår. Deras öde beseglades året 1887,
då stadsfullmäktige beslöto att Skeppsbron skulle fortsättas från Järnvågen
till Sänkverket.

Arealen mellan nämnda ställen, från vägen till vattnet räknat, utgjorde
ej mindre än 1,256,786 kvadratfot och omfattade på 1870-talet grossh.
Oscar Wikströms brädgård närmast Järnvågen, Strömman & Larssons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free