- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
427

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smala vägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

snickerifabrik och brädgård, patronerna A. M. Kocks och Arvid Erikssons
brädgårdar, Bark & Warburgs snickerifabrik och brädgård samt A. F.
Roempkes bryggeriområde. Vid och utanför Sänkverket funnos vidare
handlandena A. P. Berglunds, Axel Wikströms, F. O. Strömmans och P.
Hammarbergs brädgårdar, av vilka den sistnämnda en gång varit i
donatorn Sven Renströms ägo.

1 förkänsla av att den vidgade rörelsen krävde Skeppsbrons utveckling
åt detta håll hembjödo de ovannämnda hamnegendomarnes ägare
samfällt alltsammans till staden mot en lösensumma av 3,440,000 kronor. Detta
var året 1877, alltså tio år tidigare än beslutet om Skeppsbrons utvidgning.
Staden gjorde emellertid klokt i att vänta, ty när egendomarna behövdes,
fick man dem för 2,528,000 kr. plus summorna för P. Hammarbergs och
Axel Wikströms egendomar, vilka bestämdes av en expropriationsnämnd.
Det hela gick löst på cirka tre millioner kronor. Senare exproprierades
Larsson & Seatons egendom för 175,000 kr.

Det var alltså inte småsmulor som tarvades för att vinna nödigt
kajutrymme, men ännu har staden vederlag nog i de dyrbara tomterna
utmed Första Långgatans norra sida.

Med kajbygget, de många småhamnarnes igenfyllning och
snickeriindustriens avflyttning förändrade hela denna del av Masthugget sin karaktär.

*



Färdeleden med namnet Smala vägen var i förstone bara en biväg
från Gavins hamnegendom vid yttre sidan av Sänkverket fram till
järnvågsporten vid nuvarande Järntorget, där den genom en tvärväg upp till
Breda vägen förenades med denna. Vid norra sidan lågo de förut
omnämnda hamnarna, vid södra de likaledes omnämnda plantagen eller
trädgårdarna. Den mest bekanta var, som förut sagts, David Amyas eller
Amijas. Trädgården hade vuxit upp i all sin prakt, när David Amyas son,
också han med namnet David, ärvde densamma. Denne David i tredje
led, född 1652, död 1706, var familjens mest betydande man och
be-fryndades med en av stadens finaste familjer, den Thamska. På grund
av sin rikedom blev han emellertid både härsklysten och egenmäktig, kom
i tvist med ämbetsbröderna i stadens råd och blev, för sina alltför
självrådiga tilltag, emellanåt uppkallad i senaten, där han tilldelades näpst och
skrapa.

David Amya stod emellertid i god gunst hos Karl den elvte och lyckades
erhålla en del privilegier, bl. a. skattefrihet. Men då han till slut lät sin
måg, en köpman i Stockholm, fara omkring i Bergslagen och köpa järn,
som därefter sändes till Göteborg och av Amya utskeppades och såldes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free