- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
434

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smala vägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Människomassor strömmade till. Alla deltogo i släckningsarbetet, vilket
leddes av Majornas och Frivilliga brandkårens sprutserviser. Folket
bildade kedjor för vattenlangning från älven till sprutpumparna, vilka gingo
ett helt dygn.

Man gjorde försök att öppna gator genom brädgårdarna, men innan
man hunnit riva plankstaplarna kom elden och tvang brandmanskapet till
reträtt. Slutligen måste man, för hettans skull, föra ut sprutorna på
pråmar och därifrån angripa eldhärden.

Inför detta jättebål var emellertid allt släckningsarbete fruktlöst. Skjul
och byggnader, en magasinsbyggnad av sten med flera tusen tunnor
spannmål samt väldiga massor av plank och bräder blevo lågornas rov.
Förlusten uppskattades, som sagt, till en halv million riksdaler banco — en
för den tiden ofantlig summa.

Hela staden var på benen och naturligtvis även stadens mera
försigkomna ungdom, vilken beskäftigt hjälpte till vid räddningsarbetet. Jag
minns detta så mycket mer — har en gammal göteborgare berättat — som,
då jag och några andra läskamrater dagen efter branden infunno oss i
Domkyrkan, vår religionslärare, den allmänt vördade och avhållne
domprosten Wieselgren (det var första året han var domprost i Göteborg) kom
fram till oss och sade:

— Jag har hört att åtskilliga av er varit med och arbetat vid eldsvådan
i natt; det var raskt och bra gjort av er! Och de som så vilja kunna
därför slippa läsningen i dag och gå hem och vila sig.

Eldens uppkomst avhandlades redan under eldsvådan. Mordbrand
ansågs föreligga. Och mordbrännaren utpekades. Några hade sett en ensam
man ro ut från en av hamnarna omedelbart före eldsutbrottet. Andra hade
sett en bättre klädd mansperson med ansiktet dolt i en kappkrage komma
smygande Smala vägen fram och denne hade igenkänts vara en av
brädgårdsägarna där, Carl Nordström, allmänt känd i staden under namnet Sölje-Kalle.

Vid polisundersökningen kom emellertid intet i dagen, som
rättfärdigade misstankarna mot Nordström. Saken fick bero.

Några år därefter flyttade Nordström, som hade sitt kontor vid
Köpmansgatan, från staden, men misstankarna följde honom.

Ifråga om den gärningen voro de emellertid ogrundade. Många år
därefter kom nämligen till polismästaren i Göteborg från fängelsedirektören
på Långholmen ett meddelande, att en gammal straffånge på dödsbädden
erkänt, att det var han som anlagt den stora branden 1857 — av hämnd
mot en brädgårdsägare, som kört bort mannen.

Och så blev det klarhet över det mysteriet. — —

Över de forna brädgårdarnas och småhamnarnas områden går nu nya
Masthuggskajen fram. Det var emellertid inte lätt att bygga den, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free